Jag har tappat lite kollen på hur många flaskor jag har kvar av 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn. Det behövs helt enkelt en inventering. Jag har slarvat med uppdatering av databasen under ett år nu.
Oavsett det så är vinet just nu i en perfekt drickfas. Det har utvecklats sedan i januari och jag kommer att dricka mina resterande flaskor under de närmaste två åren. I min mun är det nog vad vinet mäktar med för att vara på topp. Jag karafferade förresten vinet så det fick andas under typ 4 timmar innan vi drack det till ugnsbakad kyckling
Jag tog inga anteckningar under middagen, utan kan bara konstatera att alla runt bordet var överens om att det var en fullkomlig njutning. Silkigt, lent, med bra syra, en frukt som håller ihop än så länge, men tanninerna börjat numer vinka hej då.
Visar inlägg med etikett Heresztyn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Heresztyn. Visa alla inlägg
tisdag 22 september 2015
torsdag 15 januari 2015
Jodå, det slinker ner lite Bourgogner
Så var då helgerna över, jobbet igång och rutinerna ska på plats.........så även lite bloggande
Det har druckits en hel del annat än Bourgogne under ledigheterna, men visst har det slunkit ner några rara droppar också. Som vanligt visar 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn sig från en riktigt bra sida. Vinet har blivit ännu silkigare än tidigare och är en njutning att dricka just nu och några år till.
Ett annat vin jag gillar, även om smakpreferensen har gjort att det rent ekmässigt börjar balansera på gränsen för min palett är 2010 Meursault "Genevrières", Domaine Louis Jadot. Flaskan delades med M, som gjorde dubbla tummar upp och jag är benägen att hålla med. Ge det nåt år till bara och så har fett, kostym och skräddare nog fått till det.
Slutligen en No No. Tänk att Prieur-Brunets Beaune-viner från 2005 uppvisar en sån trist grönkartighet. Jag tror att detta var sista flaskan av 2005 Beaune 1er Cru "Clos du Roy", Domaine Prieur-Brunet och det är lika bra det. Några flaskor från Santenay finns kvar och de har historiskt varit bättre. Jag håller tummarna för det för den här flaskan gjorde ingen glad.
......om än lite sent......God fortsättning på dig
lördag 14 december 2013
Heresztyn - hur står det till?
Jag tar nåt glas vin på fredagen, utan att bemöda mig om att göra några anteckningar alls. Helhetsintrycket var då ett par snäpp sämre än för ett år sedan. Låt oss se vad ett dygn i kylskåp har gjort med skapelsen och och fredagsintrycket består.
Frukttryck i form av av hallon, viol och körsbär, lite kirschighet som snyggt vandrar över i lite av målarlådans lösningsmedel. Det finns också en fond av fina kryddor, kaffe och choklad. Slutligen lite jordighet och mineralitet. Nosen är det alltså inga fel på...låt oss smaka.
Det är en lite lättare frukt i munnen, uppburen av en bra syra, och det en en känsla av mer lätta, röda bär. Sen har det hänt nåt med den fina kryddigheten, den har numer fått en släng av ekplanka som gör vinet lite tråkigt beskt. Visst finns här drag som skvallrar om att det här kan utvecklas åt ett fint håll med frukten (som mörknar med ökad temperatur), syran och det skönt lakrisala och mineraliska draget, men just nu ska det ligga och vila sig i form. Bra vin, men fel läge.
onsdag 30 oktober 2013
Bara gott!
Till söndagens höstgryta passade en 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn riktigt bra. Inga anteckningar, bara ren pur njutning....ett vin som sakta, men säkert, börjar närma sig sammet. Finns faktiskt kvar hos importören.
torsdag 18 juli 2013
Återtitt hos Heresztyn
Dags för en liten återtitt igen. Den här gången är det bekantingen Domaine Heresztyn som står för dropparna. Under ett par dagar följer jag hur en 2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes, Domaine Heresztyn utvecklas från att vara lite surknutet och tillknäppt till att, i alla fall till viss grad, uppvisa en trevligt violmättad och lakrisal doft- och dryckesupplevelse.
Om man lite grand bortser från doften och går mer rakt på strukturen i vinet så har vi här att göra med en frisk syra och en tanninmatta med viss strävhet i sin finkornighet.
Frukten bjuder inledningsvis på en rätt syrlig bärprofil, men med luft, luft och ännu mer luft vrids kompassen om och frukten blir djupare, dovare och mer mättad, med viss sötma som extra inslag. Det är lite så att man känner hur dragen av svag silkighet, viol och lakrits står och hejar på med varsin vimpel.
Visst är vi något på spåren, men vi är långt ifrån "där" och resterande flaskor får vila några år med stark förhoppning om att det här kommer att bli riktigt gott runt hörnet.
Om man lite grand bortser från doften och går mer rakt på strukturen i vinet så har vi här att göra med en frisk syra och en tanninmatta med viss strävhet i sin finkornighet.
Frukten bjuder inledningsvis på en rätt syrlig bärprofil, men med luft, luft och ännu mer luft vrids kompassen om och frukten blir djupare, dovare och mer mättad, med viss sötma som extra inslag. Det är lite så att man känner hur dragen av svag silkighet, viol och lakrits står och hejar på med varsin vimpel.
Visst är vi något på spåren, men vi är långt ifrån "där" och resterande flaskor får vila några år med stark förhoppning om att det här kommer att bli riktigt gott runt hörnet.
söndag 26 maj 2013
Återtitt på 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn
För dryga året sedan njöt jag i fulla drag av det vin jag denna gång följt under tre dagar, nämligen 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn. Förra gången tog det slut redan dag ett så jag höll emot suget rätt bra den här gången. Slutsatsen är dock densamma igen. Skitgott!
En gottig fruktbild med hallon, jordgubbar och körsbär som samsas med resultatet av en snygg ekbehandling. Det är finmalet kaffe, mörk choklad och lite kryddor. Som grädde på moset finns där lite jordighet, en viss ton av animalier och ett stänk målarlåda. Tänk er även lite övermogen purjolök och vi är hemma. God sniff.
En tydlig och fyllig frukt med viss sötma kombinerat med bra syra och avklingande och nästan helt polerade tanniner, som trots allt får gommen i ett sent, men hyftsat bra grepp. Sammantaget blir det till en känsla av begynnande drag av silkighet rent inledningsvis som dag tre mer har övergått mot en viss murrig jordighet. Tillkommit har även svaga drag av buljong. Över allt svävar sedan en fin smak av lakrits och allt avrundas med en känsla av apelsin och lätt citrusbeska innan stendammet tar över.
Gott och väldigt lättdrucket. Lite av en bragd att flaskan kunde fördelas över tre dagar. Det här är gott som sjutton!
söndag 20 januari 2013
Sammet på väg - Morey-Saint-Denis från Heresztyn
Jag har under ett par år klunkat i mig en hel del olika viner från Domaine Heresztyn, bl.a. vid ett ytterst trevligt besök i våras. När jag funderar lite över deras viner så är de väl egentligen lite väl koncentrerade avseende frukt för min smak, men trots det har de hittat en plats i min gom och hjärta. De lyckas balansera upp tätheten och bjuda på elegans av olika slag, beroende på typ av vin såklart.
När jag kollade igenom listan över viner i källaren såg jag att det fanns ett par viner jag inte provat på hemmaplan så det blev till att korka upp en 2010 Morey-Saint-Denis 1er Cru ”Les Millandes”, Domaine Heresztyn.
| Ja nån av dem är "Les Millandes". Flaskan hemma åkte iväg..... |
Precis som förväntat kommer doften som en dusch med en rejält tät fruktkoncentration bestående av hallon, körsbär och viol. Hand i hand med violen kommer kompisen lakrits och fyller ut bilden. Bakom den den täta frukten skymtar sedan eken i form av choklad, kaffe och kryddor. En god sniff, men inget direkt speciellt.
I munnen återkommer dofterna....med tillägget att eken är ännu tydligare, utan att det får ett störande genomslag. Till den täta fruken finns en bra syra och små tanniner som redan börjat skapa en sammetsmatta....och endast har en svagt uttorkande strävhet. Känns som ett vin som kan utvecklas till att bli ett riktigt härligt sammetsvin om några år.
Som vanligt är det sista glaset, dag två, det absolut bästa.....och det är där man riktigt känner att här kan det hända riktiga godsaker med tid.
söndag 1 juli 2012
Värme, balans och syra
Lite mat, lite vin och en del gäster. Temat var värme, balans och syra, något som syftade på årgångarna 2009, 2010 och 2008. Utöver detta ett inledande bubbel, ett avslutande italiensk pärlvin, vin i maten och ett vitt för att runda av allt.
Inga anteckningar......bara trevligt.
Samtliga viner föll sällskapet i smaken, men Lamy, Heresztyn och Jadot stack ut på olika sätt. Lamy med sin härliga mineralitet delade sällskapet i två läger där jag höll det som absolut bästa vita. På den röda sidan vann Heresztyn hos de flesta för drickbarhet just nu, men Jadot på sikt. Min röst föll på Jadot och en ny laddning av vinet beställdes idag.
Roligast var nog ändå Brachetton som passade perfekt till färska jordgubbar med sabayonne smaksatt med samma vin. Enkelt, men väldigt kul.
Inga anteckningar......bara trevligt.
| Vin i maten - korkdefekt |
| Enkelt och somrigt rosébubbel |
| Värme - vitt |
| Värme - rött |
| Balans - vitt |
| Balans - rött |
| Syra - Vitt |
| Syra - rött |
| Pärlande rött till desserten |
| Vitt till efterdyningarna |
Roligast var nog ändå Brachetton som passade perfekt till färska jordgubbar med sabayonne smaksatt med samma vin. Enkelt, men väldigt kul.
Etiketter:
Aloxe-Corton,
Gerard Thomas,
Gevrey-Chambertin,
Heresztyn,
Hubert Lamy,
Jacqueson,
Louis Jadot,
Marsannay,
Prieur-Brunet,
Rully,
St-Aubin,
Sylvain Dussort,
Sylvain Pataille
tisdag 12 juni 2012
2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes, Domaine Heresztyn
Så var det då dags att börja prova lite av allt det gottiga röda som kördes hem från Bourgogne. Först ut är en förlängning på föregående bloggpost och vinet som självklart måste testas är 2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes, Domaine Heresztyn.
Det som slår mig direkt vid första sniff är hur väldigt tydlig violdoften är. Den överskuggar det mesta och drar med sig ett doftspår som även blandar svart vingummi från Bassets med svarta vinbär och självklart lite lakrits. Övriga bär är lättare och skvallrar främst om hallon, men även lite sötare saker som jordgubbar. Från faten kommer lite kryddor, men ännu tydligare är mocca och choklad. Mineralerna visar sig med lite grus i bakgrunden.
Smakmässigt har vi ett lätt spår av fräscha röda bär som drivs fram av en tydlig syra. Detta paras med ett sötare spår där basen är lakrits och viol, mycket viol. Kryddboken bidrar med en del Indien och en del Jul, allt tydligt framlyft som det blir när man puttrar dem i smör. Här finns även en del örtighet och rent av en svag stjälkighet som drar igång ett avslut som byggs på med en lätt mineralsvans och lätta, pyttesmå och slipade tanniner som ändå lyckas snörpa till på sluttampen.
Jepps, det var riktigt gott, precis som jag tyckte på plats hos Domaine Heresztyn. Som solitär och provat under längre tid har vinet kanske tappat sin wow-faktor, men jag är väldigt nöjd med att det ligger kvar rätt många kamrater i källaren.
söndag 10 juni 2012
Vingårdsbesök - Domaine Heresztyn
Centralt beläget på huvudgatan Rue Richebourg i Gevrey-Chambertin, ligger Domaine Heresztyn bra placerat för ett vingårdsbesök och kanske en matbit på den utmärkta restaurangen Chez Guy, endast ett stenkast uppåt vägen vid Place Mairie. Just nu ligger dock fokus helt och fullt på vin och dagens första besök och provning.
Jag svänger av från Rue Richebourg där skylten vid porten eller öppningen i väggen visar att jag har kommit rätt och låter bilen rulla några tiotal meter tills den parkeras framför rader och rader av vinrankor, precis där en liten mur säger stopp.
När jag har insupit atmosfären på gårdsplanen en liten stund går jag omedvetet helt rakt på provingslokalen och ringer på klockan, och snart dyker dagens ciceron och tillika firmans numer huvudansvariga vinmakerska upp, nämligen Florence. Florence tillhör den tredje generationen från familjen Heresztyn som sysslar med vinmakande här i Bourgogne, något som startade med farfar Jan och hans emigration från Polen under 1930-talet.
När vi pratar om rötter och Polen får jag en känsla av att arvet från Polen finns där och är rätt starkt, men att det räcker med det. Det finns inget behov av att hålla koll på eller kontakt med andra burgundiska vinmakare som har sina rötter i Polen, exempelvis Mikulski, Bzikot eller Serafin.
När vi tittar runt lite på vad firman kan erbjuda för viner och vad vi ska prova idag stannar jag till vid katten bland hermelinerna. Här finns nämligen en flaska Champagne mitt bland alla flaskor fyllda med rött vin, ja förutom en skvätt Bourgogne Blanc som är det enda vita som firman producerar. När det gäller Champagnen är det så att Florence make Simon Mazzini även är vinmakare i Champagne och därav den flaskan. Vinet finns till försäljning på domänen, men idag blev det vare sig det eller firmans vita. Nu var fokus på att prova och köpa rött.
Till dagens första vin gled samtalet in på arbetet i vingården och i vinkällaren. Känslan jag fick var att i vingården så är man väldigt praktisk och när man blandar sig i är det bara för att hjälpa naturen lite på traven så att resultatet blir det bästa. Det gäller allt från beskärning till besprutning, även om man självklart granskar alla sina stockar systemetiskt och gör insatser när och där det behövs.
När vingårdsarbetet är avklarat så sker en noggrann, manuell skörd, följt av en lika noggrann gallring vid sorteringsbordet. Endast de bästa druvorna är goda nog för att bli vin såklart. Till saken hör vidare att man behåller en hyfsad andel (25-40%) hela klasar beroende på årgångens kvalitet och från vilken vingård druvorna kommer.
Sjäva vinifieringen inleds sedan med en kallmaceration på några dagar, som sedan naturligt övergår till en jäsning som endast nyttjar naturliga jästämnen. Efter ett par, tre veckor av traditionell uppfostran dras musten över till fat, där andelen nya ligger på 25-50%, beroende på vin. Härifrån görs så lite som möjligt tills vinet landar i flaska efter ungefär 18 månader.
Summa summarum en rätt traditionell approach.
Dags att rikta sitt fokus på de viner som sakta och metodiskt hälls upp i glaset. Vi ska börja med en referens från 2006 och sedan prova oss igenom ett antal viner från 2007 och 2008. Årgång 2010 som jag hade hoppats på att få prova är precis buteljerad och gör sig inte rättvisa, så den kommer tyvärr inte att presenteras idag.
Synd, men vad ska man göra? Här följer lite korta noteringar om vinerna.
2006 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets"
Inledningsvis upplevs det sötaktigt och fruktdrivet med tydliga drag av lakrits och viol, något som dock fort övergår till en rusticictet med rejäla tanniner och en livlig syra att backa upp med. Inte ett vin jag kommer överens med i dagsläget, men ge det några år så.
2007 Chambolle-Musigny
Ett byvin från fyra olika lotter i Chambolle-Musigny. Här märks det att vi lämnar hembyn då vinet är betydligt lättare och har ett svagt floralt uttryck blandat med lätta trädgårdsbär. Nog syns även här en viss dragning åt viol, men inte alls i samma utsträckning. I munnen är det lätt med fina tanniner och bra syra, samtidigt som det nästan upplevs glest i jämförelse med vinerna från Gevrey-Chambertin. Gott!
2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets" Som hos storasyster är detta fruktigt och har starka inslag av viol och lakrits, men med den stora skillnaden att sötman och rusticiteten har bytts ut mot årgångens lättare och mer florala toner. Tanninerna är snyggt slipade och syran möter upp bra. Ett vin som är kalasgott idag och som lovar mer.
2007 Morey-Saint-Denis 1er Cru "Les Millandes"
Här pratar vi en massa frukt i form av hallon, jordgubbar och körsbär, samt till det en del kryddor och violer. Smakmässigt är känslan i huvudsak balans och elegans. En lagom stoppning med bra mängd av både syra och tanniner, samt ett bra mineralavslut. Gott!
2007 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Ett steg upp i komplexitet som märks direkt. Bra frukt, kryddor och kaffebod med både lakrits och choklad på besök. Bra strukturell känsla i munnen över hela registret. Problemet jag har är att vinet precis togs fram och serveras lite för kallt. Synd på så rara ärtor, för gott är det.
2008 Gevrey-Chambertin "Clos Village"
"Clos Village" är ett byvin från en enda vingård och det är det vingård jag blickade ut över när jag parkerade bilen. Rätt häftigt att lämna "huvudgatan" i byn och inne på gården så övergår det i regelrätta vinodlingar. Kontrast!
Ett floralt och lättfruktigt vin med bra syradriv, åt det eleganta hållet. Små spår av tanniner ger sig tillkänna innan lakrits och sedan mineraler tar över. Lätt att gilla och med fördel dricka ungt.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "La Perrière"
Lite av en mer komplex storasyster till föregående vin. Även detta är floralt och lättfruktigt med bra syra. Här finns dock en lite silkigare sötma som lindar in lakritsen och violen. Lätt, elegant och gott redan idag.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Goulots"
Här pratar vi om ett vin som sticker ut helt från de övriga. Till den unga syradrivna frukten finns en motpol som drar åt mognadstoner som skog, svamp och animalitet. Klart udda i sammanhanget och inte riktigt i min smak.
2008 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Här känns det som om någon har knutit ihop vinet och det upplevs rätt slutet och svårbedömt, men ändå på något sätt komplext ocxh levande. Jag är helt enkelt inte man nog att bedöma det här idag.
Efter denna lilla uppvisning har vi provat merparten av firmans viner och diskuterar lite årgångar och deras variation. Hos Heresztyn, som hos många andra, är det definitivt så att 2006 är rustikt och bör få ligga kvar ett tag i källaren, 2007 är lätt och tillgängligt redan idag, 2008 är syradrivet och kan lagras länge. 2009 är varmt och fruktigt och kan drickas nu, men kommer nog snart att sluta sig. Men vad händer framåt då?
När vi pratar 2010 är det nog Pinot Noir, balans och elegans vi nämner mest under samtalet och för 2011 gäller en jämförelse med exempelvis 2007. Andra producenter gjorde liknande jämförelser med 2007, men även 2001 och 2008 nämndes.
Under denna del av samtalet när jag tydligare förklarar att jag mest är på jakt efter röda 2010or och undrar vad de har att erbjuda där så försvinner Florence iväg och återkommer med ett smakprov. Jag ska ju inte tvingas köpa årgången helt blint säger hon och jag anar ett extra litet finurligt leende, lite som en stolt tupp kanske.
2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes
Det är rätt kul att efter att ha provat nio viner från Village- till Grand Cru-nivå från olika år upptäcka att ett rätt enkelt vin från 2010 gör störst intryck. I anteckningsblocket står det Satan-i-gatan-bra för sin appellation. Det är fräscht, elegant och helt i balans, även om det buteljerades så sent som i mars och endast har fått två månader på flaska.
Här mest skrattar jag till frukten, sötman, lakritsen, syran, örterna........ja Satan-i-gatan så bra!
Som helhet ett väldigt trevligt besök med bra viner där jag tydligare fick koll på hur husstilen ser ut, även om målet såklart är att uttrycka terroir. Vilken skillnad mot besöket hos Alain Gras där jag nu fick använda engelska och ha vinmakerskan helt för mig själv. Ett besök här kan verkligen rekommenderas.
Att läsa och tyda anteckningar är ju en sak, men viktigare är kanske vad man köpte med sig. Efter mina intryck från provningen och en del diskussion med Florence landade jag i att det blev idel vin från 2010 och blandningen, inklusive priser på plats, bestod av :
Nu är det bara att börja återuppleva detta på hemmaplan........
Jag svänger av från Rue Richebourg där skylten vid porten eller öppningen i väggen visar att jag har kommit rätt och låter bilen rulla några tiotal meter tills den parkeras framför rader och rader av vinrankor, precis där en liten mur säger stopp.
Clos Village från bilen
När jag har insupit atmosfären på gårdsplanen en liten stund går jag omedvetet helt rakt på provingslokalen och ringer på klockan, och snart dyker dagens ciceron och tillika firmans numer huvudansvariga vinmakerska upp, nämligen Florence. Florence tillhör den tredje generationen från familjen Heresztyn som sysslar med vinmakande här i Bourgogne, något som startade med farfar Jan och hans emigration från Polen under 1930-talet.
Gårdsplan
När vi pratar om rötter och Polen får jag en känsla av att arvet från Polen finns där och är rätt starkt, men att det räcker med det. Det finns inget behov av att hålla koll på eller kontakt med andra burgundiska vinmakare som har sina rötter i Polen, exempelvis Mikulski, Bzikot eller Serafin.
När vi tittar runt lite på vad firman kan erbjuda för viner och vad vi ska prova idag stannar jag till vid katten bland hermelinerna. Här finns nämligen en flaska Champagne mitt bland alla flaskor fyllda med rött vin, ja förutom en skvätt Bourgogne Blanc som är det enda vita som firman producerar. När det gäller Champagnen är det så att Florence make Simon Mazzini även är vinmakare i Champagne och därav den flaskan. Vinet finns till försäljning på domänen, men idag blev det vare sig det eller firmans vita. Nu var fokus på att prova och köpa rött.
Florence
Till dagens första vin gled samtalet in på arbetet i vingården och i vinkällaren. Känslan jag fick var att i vingården så är man väldigt praktisk och när man blandar sig i är det bara för att hjälpa naturen lite på traven så att resultatet blir det bästa. Det gäller allt från beskärning till besprutning, även om man självklart granskar alla sina stockar systemetiskt och gör insatser när och där det behövs.
När vingårdsarbetet är avklarat så sker en noggrann, manuell skörd, följt av en lika noggrann gallring vid sorteringsbordet. Endast de bästa druvorna är goda nog för att bli vin såklart. Till saken hör vidare att man behåller en hyfsad andel (25-40%) hela klasar beroende på årgångens kvalitet och från vilken vingård druvorna kommer.
Sjäva vinifieringen inleds sedan med en kallmaceration på några dagar, som sedan naturligt övergår till en jäsning som endast nyttjar naturliga jästämnen. Efter ett par, tre veckor av traditionell uppfostran dras musten över till fat, där andelen nya ligger på 25-50%, beroende på vin. Härifrån görs så lite som möjligt tills vinet landar i flaska efter ungefär 18 månader.
Summa summarum en rätt traditionell approach.
Provningsviner
Dags att rikta sitt fokus på de viner som sakta och metodiskt hälls upp i glaset. Vi ska börja med en referens från 2006 och sedan prova oss igenom ett antal viner från 2007 och 2008. Årgång 2010 som jag hade hoppats på att få prova är precis buteljerad och gör sig inte rättvisa, så den kommer tyvärr inte att presenteras idag.
Synd, men vad ska man göra? Här följer lite korta noteringar om vinerna.
2006 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets"
Inledningsvis upplevs det sötaktigt och fruktdrivet med tydliga drag av lakrits och viol, något som dock fort övergår till en rusticictet med rejäla tanniner och en livlig syra att backa upp med. Inte ett vin jag kommer överens med i dagsläget, men ge det några år så.
2007 Chambolle-Musigny
Ett byvin från fyra olika lotter i Chambolle-Musigny. Här märks det att vi lämnar hembyn då vinet är betydligt lättare och har ett svagt floralt uttryck blandat med lätta trädgårdsbär. Nog syns även här en viss dragning åt viol, men inte alls i samma utsträckning. I munnen är det lätt med fina tanniner och bra syra, samtidigt som det nästan upplevs glest i jämförelse med vinerna från Gevrey-Chambertin. Gott!
2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets" Som hos storasyster är detta fruktigt och har starka inslag av viol och lakrits, men med den stora skillnaden att sötman och rusticiteten har bytts ut mot årgångens lättare och mer florala toner. Tanninerna är snyggt slipade och syran möter upp bra. Ett vin som är kalasgott idag och som lovar mer.
2007 Morey-Saint-Denis 1er Cru "Les Millandes"
Här pratar vi en massa frukt i form av hallon, jordgubbar och körsbär, samt till det en del kryddor och violer. Smakmässigt är känslan i huvudsak balans och elegans. En lagom stoppning med bra mängd av både syra och tanniner, samt ett bra mineralavslut. Gott!
2007 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Ett steg upp i komplexitet som märks direkt. Bra frukt, kryddor och kaffebod med både lakrits och choklad på besök. Bra strukturell känsla i munnen över hela registret. Problemet jag har är att vinet precis togs fram och serveras lite för kallt. Synd på så rara ärtor, för gott är det.
2008 Gevrey-Chambertin "Clos Village"
"Clos Village" är ett byvin från en enda vingård och det är det vingård jag blickade ut över när jag parkerade bilen. Rätt häftigt att lämna "huvudgatan" i byn och inne på gården så övergår det i regelrätta vinodlingar. Kontrast!
Ett floralt och lättfruktigt vin med bra syradriv, åt det eleganta hållet. Små spår av tanniner ger sig tillkänna innan lakrits och sedan mineraler tar över. Lätt att gilla och med fördel dricka ungt.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "La Perrière"
Lite av en mer komplex storasyster till föregående vin. Även detta är floralt och lättfruktigt med bra syra. Här finns dock en lite silkigare sötma som lindar in lakritsen och violen. Lätt, elegant och gott redan idag.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Goulots"
Här pratar vi om ett vin som sticker ut helt från de övriga. Till den unga syradrivna frukten finns en motpol som drar åt mognadstoner som skog, svamp och animalitet. Klart udda i sammanhanget och inte riktigt i min smak.
2008 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Här känns det som om någon har knutit ihop vinet och det upplevs rätt slutet och svårbedömt, men ändå på något sätt komplext ocxh levande. Jag är helt enkelt inte man nog att bedöma det här idag.
Efter denna lilla uppvisning har vi provat merparten av firmans viner och diskuterar lite årgångar och deras variation. Hos Heresztyn, som hos många andra, är det definitivt så att 2006 är rustikt och bör få ligga kvar ett tag i källaren, 2007 är lätt och tillgängligt redan idag, 2008 är syradrivet och kan lagras länge. 2009 är varmt och fruktigt och kan drickas nu, men kommer nog snart att sluta sig. Men vad händer framåt då?
När vi pratar 2010 är det nog Pinot Noir, balans och elegans vi nämner mest under samtalet och för 2011 gäller en jämförelse med exempelvis 2007. Andra producenter gjorde liknande jämförelser med 2007, men även 2001 och 2008 nämndes.
Under denna del av samtalet när jag tydligare förklarar att jag mest är på jakt efter röda 2010or och undrar vad de har att erbjuda där så försvinner Florence iväg och återkommer med ett smakprov. Jag ska ju inte tvingas köpa årgången helt blint säger hon och jag anar ett extra litet finurligt leende, lite som en stolt tupp kanske.
2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes
Det är rätt kul att efter att ha provat nio viner från Village- till Grand Cru-nivå från olika år upptäcka att ett rätt enkelt vin från 2010 gör störst intryck. I anteckningsblocket står det Satan-i-gatan-bra för sin appellation. Det är fräscht, elegant och helt i balans, även om det buteljerades så sent som i mars och endast har fått två månader på flaska.
Här mest skrattar jag till frukten, sötman, lakritsen, syran, örterna........ja Satan-i-gatan så bra!
Som helhet ett väldigt trevligt besök med bra viner där jag tydligare fick koll på hur husstilen ser ut, även om målet såklart är att uttrycka terroir. Vilken skillnad mot besöket hos Alain Gras där jag nu fick använda engelska och ha vinmakerskan helt för mig själv. Ett besök här kan verkligen rekommenderas.
Packning på gång
Att läsa och tyda anteckningar är ju en sak, men viktigare är kanske vad man köpte med sig. Efter mina intryck från provningen och en del diskussion med Florence landade jag i att det blev idel vin från 2010 och blandningen, inklusive priser på plats, bestod av :
- 2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes - 21,20 Euro
- 2010 Gevrey-Chambertin "Clos Village" - 26,85 Euro
- 2010 Morey-Saint-Denis 1er Cru "Les Millandes" - 34,40 Euro
- 2010 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets" - 34,40 Euro
Nu är det bara att börja återuppleva detta på hemmaplan........
fredag 30 mars 2012
2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn
När det är fredagseftermiddag och jag är sugen på något gott är det väldigt lätt att stanna till hos Percys (www.percys.se) vid Norrvikens station. Där finns alltid både färska och frysta råvaror att dregla över, samt en del halv- och helfabrikat gjorda på plats. De räddar vilken fredag som helst, helt klart.
Just idag köptes det ankbröst, lammfile och pilgrimsmusslor och livet blev med ens lite enklare och ljusare. Det som blev tillagat var lammet, som tillsammans med lite rårakor blev till en enkel och god middag. Till detta föll valet till slut på en flaska 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn. Med 2009an i hyfsat färskt minne skulle det i kul att testa vad storasystern kunde prestera.
Jag skulle först vilja summera vinet med att det inte lyckades få den utveckling i karaff som jag ville att det skulle få. Anledningen är enkel....det är för gott och slinker bara ner direkt.
Här finns inget motstånd alls och det börjar som en näsans smekning sammansatt av mörk frukt och fina kryddor till ekaromer. Väldigt tilltalande...och som om det inte var nog finns där slöjor av jord, kött, lakrits och höstens fuktiga löv. Oj vad man vill smaka.....och sen då? Hur smakar det då?
En härlig munkänsla med en sammetslen kropp som fyller ut munnen med smaker. Här blandas frukt med fint behandlad ek, lakrits med örter och jord med mineraler....det blir till par efter par med fina smakintryck, men över allt svävar lättdruckenhetens ande. Svisch säger det och glasen måste fyllas på, tills glasen står där tomma och man undrar vad som hände?
Kalasgott redan nu och kommer nog att bli riktigt, riktigt gott om man orkar vänta. Mer klassiskt än syskonet från 2009, men båda är riktigt bra viner och för mig är det nog dagsform som avgör vad jag vill ha, fast i förlängningen vinner ändå 2007an.
torsdag 16 februari 2012
2009 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn
Ibland är det så fullt upp på jobb och fritid att man inte riktigt hinner stanna upp i tillvaron och njuta av en flaska vin. Så har det nästan varit den här veckan, men med lite god vilja och en gnutta nyfikenhet så löste det sig visst ändå, så här kommer en kort notis skjuten från höften eller taget ur minnet, välj själv.
Till kokta, marinerade och grillade revbensspjäll öppnade vi en flaska 2009 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn.
Här snackar vi varm 2009-frukt där lätt kirschiga körsbär blandas med bittermandel eller björnklister och där fina Pinot-kryddor dansar i bakgrunden. Här finns också lakrits, aningar lim och ett drag av bondens vardag som bidrar med lite jordighet och djur.
Munkänslan är härligt silkig, utan några egentliga tanniner att tala om och smakmässigt pratar vi lätt, lätt syrlig rödfrukt, sötlakrits och finmalda kryddor i skön harmoni. Det här är näst intill sensuellt i sin unga söta elegans och det lyckas hela vägen balansera på rätt sida om det eleganta, innan det avslutar i en lätt citrusaktig och örtig beska. Jag är väldigt nöjd över att ha ett knippe kompisar att följa över de kommande åren. Skitgott helt enkelt.
Till kokta, marinerade och grillade revbensspjäll öppnade vi en flaska 2009 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Corbeaux", Domaine Heresztyn.
Här snackar vi varm 2009-frukt där lätt kirschiga körsbär blandas med bittermandel eller björnklister och där fina Pinot-kryddor dansar i bakgrunden. Här finns också lakrits, aningar lim och ett drag av bondens vardag som bidrar med lite jordighet och djur.
Munkänslan är härligt silkig, utan några egentliga tanniner att tala om och smakmässigt pratar vi lätt, lätt syrlig rödfrukt, sötlakrits och finmalda kryddor i skön harmoni. Det här är näst intill sensuellt i sin unga söta elegans och det lyckas hela vägen balansera på rätt sida om det eleganta, innan det avslutar i en lätt citrusaktig och örtig beska. Jag är väldigt nöjd över att ha ett knippe kompisar att följa över de kommande åren. Skitgott helt enkelt.
fredag 1 april 2011
En familjeangelägenhet med polskt ursprung
Till min glädje föll det en massa bra saker på plats idag och en av de roligaste var att det dök upp lite viner att hämta upp på vägen hem. Bland dessa fanns bl.a. viner från ett par Bourgogne-producenter jag aldrig har testat förr. Otålig som jag är så får flaskorma inte vila, utan det är pang på rödbetan....och här följer vin nummer ett.
Tänk dig först tillbaka i tiden till 1932 och lägg sedan till att platsen du befinner dig i är Bourgogne. Nästa pusselbit är att du är nyanländ och det direkt från Polen. Handelsproblemen med Tyskland har gjort att du flytt från problemen i Polen för att söka lyckan i Frankrike, ett land som behöver arbetskraft. Vad månde bliva om man snabbskruvar lite på tiduret tror du?
Ur tanketavlan träder det fram en man vid namn Jean Heresztyn, en mångsysslare som börjar sin karriär inom jordbruket och som bl.a. ägnar sig åt storskalig lökproduktion och på så sätt samlar på sig en del pengar. Parallellt med det korsar han vinets bana och tar anställningar både hos Gelin och Jean Trapet. Bra beskrivning av detta finns här och här.
För de pengar han tjänar köper han sakta på sig vinlott efter vinlott och 1959 etableras Domaine Heresztyn. Resten av historien är precis som vanligt i Bourgogne, en familjeangelägenhet. Jean fick två söner och dessa tillsammans med fruarna har fortsatt att driva domänen och för ett tag sedan anslöt sig dotterdottern, Florence, till sällskapet och det är hon som numer är vinmakare.
Domänen har sin bas i Gevrey-Chambertin och det är även där merparten av ägorna finns. Druvorna till dagens vin kommr från tre olika vingårdar i Gevrey-Chambertin, nämligen följande:
I doften väller det fram täta, mörkt röda bär med fokus på lite kirschiga körsbär, men man skymtar även lite jordgubbe och ett drag av örtighet. Detta ramas in av sous bois, eller undervegetation och en elegant rostning från faten. Fina dofter.....indeed.
Väl inne i munnen finner man härlig frukt med lite tunna, tunna anisflagor som far runt. Syran och tanninerna samsas och har valt att dansa klassiska danser ikväll. Ungt, lite oförlöst, men ack så gott. Det här har nog många härliga år på sig att bli kalasbra. Mer viner från Domaine Heresztyn blir det snart, inget snack om den saken.
Är du intresserad finns viner från Domaine Heresztyn att beställa här på hemmaplan. Importör är Prästgårdens vinhandel.
Tänk dig först tillbaka i tiden till 1932 och lägg sedan till att platsen du befinner dig i är Bourgogne. Nästa pusselbit är att du är nyanländ och det direkt från Polen. Handelsproblemen med Tyskland har gjort att du flytt från problemen i Polen för att söka lyckan i Frankrike, ett land som behöver arbetskraft. Vad månde bliva om man snabbskruvar lite på tiduret tror du?
Ur tanketavlan träder det fram en man vid namn Jean Heresztyn, en mångsysslare som börjar sin karriär inom jordbruket och som bl.a. ägnar sig åt storskalig lökproduktion och på så sätt samlar på sig en del pengar. Parallellt med det korsar han vinets bana och tar anställningar både hos Gelin och Jean Trapet. Bra beskrivning av detta finns här och här.
För de pengar han tjänar köper han sakta på sig vinlott efter vinlott och 1959 etableras Domaine Heresztyn. Resten av historien är precis som vanligt i Bourgogne, en familjeangelägenhet. Jean fick två söner och dessa tillsammans med fruarna har fortsatt att driva domänen och för ett tag sedan anslöt sig dotterdottern, Florence, till sällskapet och det är hon som numer är vinmakare.
Domänen har sin bas i Gevrey-Chambertin och det är även där merparten av ägorna finns. Druvorna till dagens vin kommr från tre olika vingårdar i Gevrey-Chambertin, nämligen följande:
- En Songe, 0,7 ha
- Les Guelepines 0,28 ha
- En Dérée, 0,22 ha
I doften väller det fram täta, mörkt röda bär med fokus på lite kirschiga körsbär, men man skymtar även lite jordgubbe och ett drag av örtighet. Detta ramas in av sous bois, eller undervegetation och en elegant rostning från faten. Fina dofter.....indeed.
Väl inne i munnen finner man härlig frukt med lite tunna, tunna anisflagor som far runt. Syran och tanninerna samsas och har valt att dansa klassiska danser ikväll. Ungt, lite oförlöst, men ack så gott. Det här har nog många härliga år på sig att bli kalasbra. Mer viner från Domaine Heresztyn blir det snart, inget snack om den saken.
Är du intresserad finns viner från Domaine Heresztyn att beställa här på hemmaplan. Importör är Prästgårdens vinhandel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
