Långhelgen har verkligen gått i matens tecken och inleddes alldeles strålande med en utsökt matchning på Valborgskvällen. Måltiden bestod av ankbröst på en bädd av gräddstuvad purjolök, knaperstekt sidfläsk och ovanpå det några finhackade, romindränkta körsbär.
Till det öppnades en flaska 2006 Corton Grand Cru, Domaine Tollot-Beaut. Producenten tillhör normalt sett inte mina favoriter, men jag hade vissa förhoppningar att den här flaskan skulle leverera en del.
Redan vid första sniff kändes det rätt bra. Lätt, rent och balanserat var det första intrycket. Bären tillhörde den ljusa delen av skalan, i min mun i form av hallon och jordgubbar. Sedan fanns det en väldigt fin kryddbukett, lite kaffe, mörk choklad och även en mjuk doft av lakrits. Att vinet hade viss mognad visade sig i form av svettigt läder och en liten gläntning på målarlådan.
I munnen har vi en väldigt slank skapelse med fin syra, tillbakalutade, men tydligt närvarande tanniner och en lätt, lätt frukt. Avslutet är lakrisalt och stenkrossigt torrt, med en rand av apelsinzest.
Jag bara vill skriva skitgott, för det är vad det är.........nästan. Den lätta frukten gör dock att avslutet saknar viss täthet och att det tar slut lite fort. Man blir lite snodd på konfekten liksom.
Till maten? Kalas!
Visar inlägg med etikett Tollot-Beaut. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tollot-Beaut. Visa alla inlägg
söndag 3 maj 2015
onsdag 9 november 2011
Onsdagskyckling och ett monopolvin från Tollot-Beaut
I Chorey-Les-Beaune finns två producenter som sticker ut lite extra. Det är Domaine du Château de Chorey och Domaine Tollot-Beaut. Den senare firman är en riktig familjeangelägenhet med en drös familjemedlemmar involverade i företaget. Utåt sett är det Nathalie Tollot som sedan 1987 representerar firman.
Företaget har en ganska rejäl portfölj med 23 hektar vingårdsmark fördelade mellan Beaune, Chorey-Lès-Beaune, Savigny-Lès-Beaune och Aloxe-Corton. Merparten är mark på nivåerna Village och 1er Cru, men som toppen på isberget finns en del Grand Cru-mark i Corton.
I byn där man har sitt säte, nämligen Chorey-Lès-Beaune, har man en monopolvingård som sticker ut från övrig Village-klassad mark och vinifieras separat. Marken är Pièce du Chapitre och det är därifrån druvorna till dagens vin har hämtats. Vinet är 2002 Chorey-Lès-Beaune "Pièce du Chapitre", Domaine Tollot-Beaut.
Vinet dricks först till dagens middag som är ugnsrostad kyckling och tillika rotsaker och sedan som solitär i soffa och fåtölj.
Doften visar upp en frukt som har börjat att få torra drag. Detta och en blandning av lätt målarlåda och marspianaktig kirschighet är dominanterna i näsan. Andrafiolerna spelas av kafferost, Pinot-krydda och en liten dos läder. En rätt enkel och behaglig doft helt enkelt.
Väl i munnen känns frukten lite piggare, även om mognaden gör sig påmind. Här finns både bra syror och ett visst tanninmotstånd som gör att jag nickar godkännande åt vinet. I synnerhet gör jag det när jag efter ett tag fångar upp sköna toner av lakritssötma. Sedan saknas det lite täthet i både mittparti och avslut för att allt ska vara på sin plats, men det funkade till dagens kyckling och funkar även som bloggarvin.
Sammanfattningsvis är det inget större vin, men det är helt OK och för 19,50 Euro (Böhme) kan man definitivt inte vänta sig mer.
Företaget har en ganska rejäl portfölj med 23 hektar vingårdsmark fördelade mellan Beaune, Chorey-Lès-Beaune, Savigny-Lès-Beaune och Aloxe-Corton. Merparten är mark på nivåerna Village och 1er Cru, men som toppen på isberget finns en del Grand Cru-mark i Corton.
I byn där man har sitt säte, nämligen Chorey-Lès-Beaune, har man en monopolvingård som sticker ut från övrig Village-klassad mark och vinifieras separat. Marken är Pièce du Chapitre och det är därifrån druvorna till dagens vin har hämtats. Vinet är 2002 Chorey-Lès-Beaune "Pièce du Chapitre", Domaine Tollot-Beaut.
Vinet dricks först till dagens middag som är ugnsrostad kyckling och tillika rotsaker och sedan som solitär i soffa och fåtölj.
Doften visar upp en frukt som har börjat att få torra drag. Detta och en blandning av lätt målarlåda och marspianaktig kirschighet är dominanterna i näsan. Andrafiolerna spelas av kafferost, Pinot-krydda och en liten dos läder. En rätt enkel och behaglig doft helt enkelt.
Väl i munnen känns frukten lite piggare, även om mognaden gör sig påmind. Här finns både bra syror och ett visst tanninmotstånd som gör att jag nickar godkännande åt vinet. I synnerhet gör jag det när jag efter ett tag fångar upp sköna toner av lakritssötma. Sedan saknas det lite täthet i både mittparti och avslut för att allt ska vara på sin plats, men det funkade till dagens kyckling och funkar även som bloggarvin.
Sammanfattningsvis är det inget större vin, men det är helt OK och för 19,50 Euro (Böhme) kan man definitivt inte vänta sig mer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)