2006 Givry 1er Cru "Clos de la Servoisine" (Blanc), Domaine Joblot

Ibland sägs det att Domaine Joblot är kungen av Givry. Därom kan väl de lärda tvista, men att de gör finfina viner är många överens om. Tidigare har jag bara provat röda viner från denna producent som ska vara en fena även på vitt. För att kolla detta köpte jag in en flaska 2006 Givry 1er Cru "Clos de la Servoisine" Blanc, Domaine Joblot. Tillägget Blanc kommer av att de även gör rött från samma  vingård. Jaja, inga utläggningar....drick!

Här pratar vi en doft som pekar på tidig mognad. Det är en blandning av mogen frukt, med aprikoser och bokna äpplen som ställs mot karamelliga drag av kola och kokande, nästan bränt socker, samt visst är det väl ett litet drag av arrak längst där bak? Det här doftar verkligen trevligt och tillhör gänget vita 2006or som verkligen mognar i snabb fart.

Smaken följer tydligt doften med en del tillägg. Här finns även en liten smörighet och i mittpartiet en syra som bär fram en tydlig och klar citrus, som sedan övergår i ett avslut med vissa torra och steniga mineraldrag. Med sin väl bibehållna syra som står upp mot mognadstonerna blir det till ett väldigt lyckat möte där dryckesfönstret står på vid gavel. Ett bra vin som i min och sambons smak har plockats i helt rätt tid och då lyfter vinet en extra nivå eller dimension. Gott!

2010-syran tär på emaljen

En dag full av upplevelser. Det började med att vädret tog ner en på jorden och visade upp normal burgundisk vår med lätt regn innan det klarnade upp till 17-18 grader. Dagen började med vandringskängor på och en rejäl morgontur på ett par timmar runt Saint-Romain. När kroppen var mör blev det sittplats hos Alain Gras och lite trevlig provning. Mer om det en annan dag.

Från Saint-Aubin bar det iväg till Caveau de Chassagne-Montrachet, ett bra tillhåll för inköp av vitt vin. Bra utbud och bra priser. Här testade jag mig igenom en drös vita viner tills emaljen skrek...STOPP! Det fanns en del gottigt där 2010 Chassagne-Montrachet "Caillerets", Marc Colin stack ut tillsammans med 2009  Chassagne-Montrachet "Les Vergers", Philippe Colin. Ett vin att vänta på och ett i perfekt balans redan idag. Dessa och en drös till hamnade i skuffen för vidare färd till källaren hemma. Behövlig vila för tänderna blev det nu.

Senare skulle jag "plocka upp" en låda vin från Henri Boillot, men grossisten i fråga tillhörde det skumma gardet  och hade kryddat det överenskomna priset så jag drog som en avlöning. Inga viner, men pengar över...kan vara bra.

Sen eftermiddag tillbringades på "Le Bistrot Bourguignon" där ett par glas slank ner. Först ut var 2009 Meursault, Terre de Velle. Ett vin med len frukt, dämpad citrus och rejäla drag av mineral. I munnen kom oväntat mycket syra, lite grapebeska och en stor mineraldos. Ett OK vin, men lite udda för 2009 för det känns som om syran behöver väntas ut rejält om man ska landa i en typisk Meursault. Vinet lugnar sig med tid och luft  då fetman rundar av syran och då blir det en klass bättre.

Nästa vin var en 2010 Givry 1er Cru "Baraude", Bourgeon. Här snackar vi skönt samspel mellan frukt och fat. Frukt i form av hallon med kompisarna viol och lakrits som blandas med sköna, finmalda Pinot-kryddor. Det känns lite som en kusin till Jacqueson's Rully Les Cloux, gott och lättdrucket. En bra, men inte överdriven syra och finmaskiga tanniner gör att det dricks bra idag som ett kalasbra vardagsvin. Middagen tar vi senare.