Mikulski överraskar positivt

Vissa producenter hyllas och beskrivs som "coming stars" och själv fattar man ingenting. Lite så har det varit för mig och Mikulski. Vinerna har alltid varit OK eller rätt bra, men aldrig riktigt övertygat. Jag har dock köpt några stycken flaskor för att följa vad som händer med lite tid.

Idag har turen kommit till 2009 Meursault, Francois Mikulski.

Här bjuds på en len eller smeksam doft med feta attribut som smör, popcorn, nötter, toffee och en svag antydan till baconfett. Frukten bjuder på lime, inlagda persikor och ovanpå det lite vita blommor. Som fond finns lite rökighet, vanilj och kryddpeppar.

Väldigt bra balans mellan smeksam frukt, smörig fetma och frisk citrusdriven syra. Det balanserar förvånansvärt bra och även med ett uns av beska uppvisar det en elegans jag normalt sett inte brukar tycka Mikulski bjuder på. Det här var mycket bättre än förväntat....kul!

Sortimentsprovning hos PrimeWine

Medan sommaren fortfarande slösade med värme och sol, passade PrimeWine Group på att ställa upp delar av sitt bättre sortiment på Moderna Muséet. Över 100 flaskor över 100 kronor var devisen och undertiteln skvallrade om fest.

Oavsett vad man kallar det så fanns det en räcka viner och något för alla. Själv smuttade jag bl.a. på diverse Champagner, lite Chablis och Riesling från Alsace, men sen var jag lite mer noggrann när det kom till Bourgognerna.

Det var väl ungefärligen samma uppställning som det brukar, med viss variation av årgångar och viner, men producenterna är såklart desamma. Jag började med lite vitt och följande viner slank ner:

2010 (?) Bourgogne Chardonnay, Domaine Francois Mikuski

2009 Meursault 1er Cru "Poruzots", Domaine Francois Mikuski

2011 (?) Bourgogne Chardonnay "Cuvée Saint Vincent", Vincent Girardin

2010 Puligny-Montrachet Vieilles Vignes, Vincent Girardin

Jag är lite tvekande (?) till årgångarna då årgångsinformationen i vinlistan jag fick inte stämde med så många flaskor och jag inte riktigt noterade skillnaderna mellan dem, eller har foton som kan säkra att allt stämmer. Lite synd att en så pass ambitiös provning tappar lite "edge" av korrekturslarv.

Av de viner jag har full koll på var "Poruzots" från Mikulski helt klart klädd i Meursault-kostym med nötig smörighet och en mineral som skvallrar om skaldjur och rök. Och såklart lite gul frukt från citrus till äpple. I munnen är det en rätt slank Meursault med svag fetma, en dusch beska och hyfsad tyngt i mineralerna. Just ja, en bra syra bjuds det också på. Hur jag än vrider och vänder på det så blir jag inte riktigt kompis med Mikulski och så är det även här. Visst är det ett schysst vin, men jag lägger hellre pengarna på.......

......Puligny-Montrachet från Vincent Girardin. Här pratar vi rök, flinta och ett visst mått av ek som pushar på. Sen finns det där klara, nästan metalliska draget som ibland finner sin plats i viner från Puligny. Blommor och frukt får liksom dansa i bakgrunden. Smaken är driven av en bra syra och en bra struktur. Mineraler finns i drivor och ger jag det några år för integration kommer det nog definitivt att passa min gom. Kan bli seriöst gott om planeterna står rätt. 

Över till de röda:

2012 Bourgogne Hautes Côtes de Nuits, Domaine Dominique Guyon

2008 Gevrey-Chambertin "La Justice", Domaine Antonin Guyon

2010 Bourgogne Pinot Noir "Cuvée Saint Vincent", Vincent Girardin

Ett par enklare flaskor som inte ger några större avtryck och som jag inte kommer att köpa på mig, men däremot ger "La Justice" lite andra vibbar. Här pratar vi lite funk och skit, ja, delar av den mer jordiga polen av Gevrey. Sen kommer den andra polen med en fin och lite dov frukt och som toppas av kryddor, viol och lakrits. Intressant doft.

Bra syra, bra struktur med visst grepp, en bra munkänsla helt enkelt. Bra frukt, om än rätt söt och rätt fina kryddor. Om frukten orkar hålla ut kanske det här kan mogna till nåt riktigt fint. Lite av 2008-känslan jag får oftare och oftare.

Tack till PrimeWine Group för provningen och en känga till Torsten som fick mig att prova Riesling Grand Cru "Schlossberg" från Weinbach. Nu sticker ju en del av budgeten dit :-)

Meursault från Mikulski och lite Fog Dog

Jag hinner inte runt. Det är tusen och en saker som händer just nu. Det är ny roll på jobbet och en ruskans massa saker på det privata området. Summa summarum har det inneburit att jag har druckit betydligt mindre vin och bloggande har det inte ens varit en tanke på.

Dags att sakta stretcha smaklökarna, värma upp tangentfingertopparna och återigen bli en del av det vinösa nyhetsflödet. Någon måste ju vifta tappert med den burgundiska flaggan.

Fredagstrött korkar jag upp två flaskor, en röd till den indiskt kryddade kycklingen och ett vitt att dricka lite före och efter, eller när man så bara vill. Det röda var en 2008 Pinot Noir från Fog Dog som var helt OK, men kanske inte nådde den balans jag vill ha. Det svajade lite mellan syran och frukten, samtidigt som det kändes lite kort. Det funkade dock rätt bra till fågeln.

Kvällens vita var mer hemmaplan och det var en 2009 Meursault, Domaine Francois Mikulski och det bjöd på en upplevelse ett snäpp högre upp på skalan.

Doften ger en trevlig fruktbild med dragning åt det gula hållet. Här finns äpple, persika, citrus och melon i en skön blandning. Nästa komponent är en doftfetma som skvallrar ek och även uppfattas som hasselnötter, smör och honungssötma. Som avslutande del har vi sedan även ett visst inslag av rökig mineral

Från glaset är det sedan skjuts in i munnen och där bjuds man en väldigt balanserad, mjuk och len munkänsla med en motpol i en hyfsat frisk syra som yttrar sig som citrus och som bryter igenom lite grand. Trevligt! Fetman som sådan är smörigt eller oljigt fet och väldigt tydlig och tillsammans med citrusen och de steniga mineralerna blir helheten precis vad jag önskar en fredagskväll.

Gott, utan att lysa är väl ett bra slutbetyg.

Några droppar Bourgogne hos Prime Wines sortimentsprovning

Det är en hyperhektisk vinvecka i Stockholm just nu. Det verkar nästan finnas hur många evenemang som helst i vinkalendern. Ett av de jag har besökt är Prime Wines sortimentsprovning på Moderna Museet. Jag testade mig näst intill igenom allt, men doftade väl som vanligt lite djupare ner i glasen när det var droppar från Bourgogne i dem.

I Prime Wines sortiment ingår de dugliga vinmakarna Vincent Girardin och Francois Mikulski och det var dessa droppar som granskades lite extra.

På den röda sidan fanns tre enklare viner, varav två från Girardin och ett från Mikulski. Vinerna från Girardin var 2010 Cuvée Saint-Vincent Rouge och 2007 Santenay 1er Cru "La Maladière". Enkla, lätta och hyfsat billiga viner som kan användas som insteg för den som vill testa på röd Bourgogne. Snart vill man dock upp på stegen och landa i doften hos Mikulskis 2007 Volnay Santenots. Här har vi en härlig doftbild där lätt sötaktig rödfrukt får samsas med Pinot-kryddor, animalier, jord och sous-bois. Här kunde jag dofta ganska länge. I munnen landar ett välgjort vin med bra syra och lite bett i tanninerna: Frukten och stoppningen i övrigt är dock lite för lätt i både mittparti och avslut.

Som väntat är det en helt annan sak på den vita sidan. Girardin visar återigen att basvinet 2010 Cuvée Saint-Vincent Blanc är ett riktigt bra instegsvin för vit Bourgogne. Här finns alla beståndsdelar man kan kräva på den här nivån. Bra frukt och syra, lätta drag av honung och några stänk mineral. Enkelt att köpa och enkelt att gilla för de flesta. Sen smäller det till ett par snäpp upp på skalan när 2007 Chassagne-Montrachet 1er Cru "Morgeot" får bjuda upp till dans. Här finns en exemplarisk Chassagne-rökig mineraldoft som bildar huvudsaklig doftbild där gulfrukt och citrus tränger igenom efter ett tag. Smakmässigt är det ung och frisk frukt med bra bett i syran och därefter en snygg övergång till ett grustag bymineral. Gott, fast kan bli snäppet bättre med ytterligare källarvilla.

Mikulski vill ju inte vara sämre och på bynivå dracks en 2007 Meursault som erbjuder fin Meursaultitet med citrus, smör, honung och mineral. Gott i munnen var det också i sin rena stil med bra syra, fetma och mineral. Återigen händer det såklart en del med nästa steg och än inte lika mycket som hos Girardin. Det som nu är i glaset är 2007 Meursault 1er Cru "Genevrières". Lite djupare, fetare och godare med en större komplexitet helt enkelt.

Kul och gott. Problemet var dock temperaturen på vinerna som gjorde dem lite orättvisa och bedömningarna blir kanske därför inte helt korrekta. Oavsett detta kommer jag definitivt att köpa nån flaska av Girardins Chassagne-Montrachet.

Tack till Prime Wine för en trevlig tillställning.

Mer Meursault i form av Mikulski

Med polska rötter och kort vinhistoria i släkten är François Mikulski en katt bland Bourgognes hermeliner. Det började egentligen med att pappa Mieczyslaw flydde från Polen för att hamna i England. Året var historiens år 1939. Efter kriget gifte sig Mieczyslaw med en fransyska med börd från Bourgogne och fröet blev snart sått.
Familjens bas hamnade i Belgien och därifrån tillbringade sedan François somrarna i Bourgogne där han hade turen att ha en morbror, Pierre Boillot, som hade vingårdar att hantera. And the rest is history........

För dig som vill läsa mer om Mikulski finns två riktigt bra texter jag kan rekommendera. De hittar du här och här.

Nåväl, över till vinet som är 2008 Meursault, Domaine François Mikulski. Detta tillsammans med Bourgogne Blanc och Meursault 1er Cru, "Poruzots" finns förresten fortfarande att få tag i på Systembolaget.

Kabooooink! Ibland är doften mitt i solar plexus, i tredje ögat eller rakt upp i doftcentrum. Der finns viner från producenter som Etienne Sauzet, Hubert Lamy, m.fl. som kan ge samma sak i min näsa. En fullkomlig harmoni av frukt, syrlighet, smörighet och mineraler......och just då vaknar man upp av ett barn som skickar konstiga blickar......min tolkning är att hon tycker att jag ska skaffa mig ett liv eller nåt, inte prata aromer med henne.

Okej då, smaken kanske inte skickar ilningar utmed ryggraden, men det är ett vin som faller mig klockrent i smaken. Jag kan bara tänka mig hur gott det blir när syran klingat av ytterligare ett litet snäpp och Meursaultiteten tagit ett steg till med ett snäpp mer mognad. Och då har jag inte ens nämnt att någon kastade in en näve ärtsingel i munnen på mig när jag inte tittade. Vilken mineralitet!

Bästa Meursaulten hittills under min lilla provningsrunda. Synd bara att Bourgogner ska vara prissatta som de är, men har du 349:- över kan du ju jämföra om din näsa (eller gom) faller lika pladask.