Back on track med Bertheau

En månads frivillig alkoholmässig sväljtorka med endast ett par valda tillfällen till spottande gör att suget efter något trevligt att snurra runt i glaset är rätt stort. En svag, svag näsdefekt i form av förkylningskaraktär gör att jag backar från Grand Cru-planerna och väljer ett av alla reaviner jag samlat på mig de senaste månaderna.

En flaska 2008 Chambolle-Musigny 1er Cru, Domaine Francois Bertheau borde nog göra susen. Klassiskt ren årgång, bra producent och en bra by.....bara att rycka kork och hålla tummarna.

Dag ett fanns ingen tanke på analys eller anteckningar, utan intrycken är uteslutande från dag två, när jag åter insett hur gott jag tycker det är med Bourgogner.

Här pratar vi rätt ordentligt körsbärstryck, nästan med kirschiga drag, men bara på gränsen. Här finns också en riktigt fin kryddighet, drag av färsk fudge och en del mognadsdrag med kompost, multnad och målarlåda. Efter en månad ger sånt här rätt feta leenden.

I munnen är det lite grand ett tvehövdat djur. Å ena sidan är det ett slankt vin med syrliga bär, rätt hög syra och bakåtkammade tanniner med som ändå ger ett visst grepp. Till det kan adderas lite komplexitet i form av karamell, kryddsötma, lakrits och mineraler parat med multnad och viss buljong.

Så långt allt gott, men sen drivs tanken vidare att vinet nog börjar falla isär och bli polariserat. Lite grand som vissa äldre Bourgogner gör, och visar upp en sida med syrliga bär och en annan med köttbuljong.......nog fasen har resan ditåt inletts. Men idag, just nu, när jag är lite fånigt lycklig så passar det här perfekt.

Jag skulle dock inte lita på mig själv avseende denna anteckning.....nästan allt hade nog fått tummen upp.

2009 Chambolle-Musigny, François Bertheau

Efter den senaste flaskan från François Bertheau så var det liksom bara tvunget att göra en "rain check". Det blev till att plocka upp ett av årets inköp nämligen en 2009 Chambolle-Musigny, François Bertheau, för att sätta lite som referens mot föregående flaska.

 

 

 

 

Fy sjutton vilken skillnad mot 2008an. Det är ju så här det ska vara när man dricker Bertheau. Det här är ren drickglädje idag med potential att bli en riktig salivframkallarbomb.

 

Exemplariskt med fina bär av hallon och syrliga körsbär, en underbar kryddighet = typisk gottig Pinosity. Till det en lätt violparfymerad ton, lite ekrost, kaffe och fudge. lätta drag av animalier, främst läder, och slutligen ett litet grustag som pricken över i.

 

Samma fina bär i munnen ackompanjerade av en skön syra, parat med små fina tanniner som kommer att dra mot silkighet rätt snart. Därtill fina kryddor inbäddade i en lätt sötma. Slutligen landar man i ett apelsininslag med en örtig beska och ett gott mineralavslut.

 

Mmmmm, så mycket bättre!

2008 Chambolle-Musigny, François Bertheau

I Chambolle-Musigny residerar familjen Bertheau sedan fem generationer. I alla fall är det så många generationer som sägs ha ägnat sig åt vinmakande. Vinmakandet sker idag under namnet Domaine François Bertheau, något det har gjort sedan François tog över efter pappa Pierre så sent som 2004.

Totalt förfogar man över 6,22 hektar mark och all mark finns i hembyn. Listar man vingårdarna börjar i alla fall jag snabbt att dregla eller vad sägs om följande:

• Bonnes Mares Grand Cru
• Les Amoureuses Premier Cru 
• Les Charmes Premier Cru 
• Les Baudes, Les Groseilles, Les Gruenchers och Les Noirots. Dessa utgör en Premier Cru-blend
• Chambolle-Musigny Village

I genomsnitt ligger rankornas ålder inom dessa ägor på i runda tal 50 år.

Vinerna får idag mellan 20-30% ny ek under 18 månader innan de tappas på flaska. Allt sker såklart så enkelt som möjligt, utan en massa tjafs och onödig inblandning såsom filtrering eller liknande.

Dags att prova lite då......och det blir en flaska 2008 Chambolle-Musigny, Domaine François Bertheau.

Hmmm....inte alls den doft jag hade förväntat mig. Vinet är ju trots allt ungt och från "syrans år" 2008. Det här vinet uppvisar dock en massa mognadsmarkörer och vi undrar ett tag om det kommer falla isär av någon defekt, men inte alls..... det håller ihop. Funkar även dag fyra faktiskt.

Näsan är väldigt mycket jord och undervegetation parat med stick av målarlådan. Det är till och med svaga drag av köttbuljong och svamp med och spökar. Känslan är ett vin på i alla fall mer än tio år och gärna betydligt mer än så utifrån initialsniffen. Visst finns här en lätt frukt av hallon och jordgubbar och en del kryddor, men mognadskänslan är frapperande.

I munnen är det slankt och syrligt med en bra syra till de lätta bären. Det finns till och med en bättre kryddkänsla och en viss mån av silkighet att fånga upp, samt till och med en del sötma efterhand. Efter den slanka mellankroppen kommer så en viss känsla av apelsin med svag beska, lite lakrits och i viss mån en lite stenig mineralhög. Tanninerna är dock obefintliga och med tanke på frukten känns i alla fall den här flaskan inte direkt hållbar. Sen håller den ihop ungefär på den här nivån i fyra dagar i kylskåp. Spooky!

Nåt knas är det. Inte illa på något sätt, men det känns väldigt moget för ett ungt vin. Jag har ingen syskonflaska så jag korkar väl upp lillasyster för att få någon slags referens. Återkommer om det.