Attans så gott på vinets dag

Lika bra att plocka fram nåt med lite kvalitet nu när det är vinets dag. Varför inte klippa till med en udda grand Cru i form av 2004 Echezeaux Grand Cru, Alex Gambal? Kan det verkligen vara nåt?

En väldigt intagande doft med mognad i form av vilttoner, lätta stråk av lösningsmedel och en höstlig "murrighet". Frukten är fylld av kirschiga körsbär som ramas in av en härlig lakrits....kryddorna i övrigt är lätt diffusa,men kaffe och mörk choklad är rätt tydliga.

Smakmässigt har vi att göra med ett vin som liksom träffar mitt i prick....det blir nog inte bättre än så här med en skön balans där syra, tanniner och frukt vandrar hand i hand, och en första mognad visar upp sköna drag där lakrits, silkiget och tonvis med mineral lyfter vinet ett par snäpp. Eftersmaken är en sån där som har en svans som fortsätter att bara ligga kvar och det vill liksom aldrig ta slut.

Alex Gambal är en producent jag normalt sett haft lite svårt för, men som idag verkligen visar upp ett vin av yppersta kvalitet. Det är kanske inte stort, men det är inte så himla långt därifrån och det är attans så gott.

Middag, morgonvandring och rader med vinrankor

Ett av de ställen som finns med på "att besöka"-listan när man befinner sig i Beaune är Cave de Madeleine, ett litet trevligt matställe med i huvudsak ett långt bord där man sitter tillsammans. Som ensamätare underlättar det helt klart då det främjar socialt utbyte.

Min "dejt" för kvällen blev Denis, en ung belgare med stora dryckesambitioner och examina i såväl ölbryggning och vinkunskap i ryggsäcken. Hans stora projekt just nu var 4 nyinköpta hektar vinmark i Loire. En del drömmer, andra förverkligar....kanske det krävs plånbok också? Oavsett, så var kvällen kalas och maten också. Lite ankbröst och lokala ostar på det kan ju inte bli fel liksom.

De viner jag lyckades få ner i strupen var först 2009 Macon "Milly Lamartin", Héritiers de Comte Lafon. Ett floralt och fruktigt vin med svag fetma och honungssötma som landade i en fin mineralitet. Snyggt och balanserat. Ett vin att dricka när som helst.....nästan.

Nästa försök var att ge sig på Alex Gambal igen. Den här gången 2008 Aloxe-Corton, Alex Gambal. Nu var jag där igen och blev tveksam till Gambal. Inte så mycket att skriva om, men visst var det körsbär, hallon, viol, lakrits och lite örter. Strukturen bjud på bra syra, men inga direkta tanniner att tala om. Jag ställde kanske lite höga krav, men väntade mig mer faktiskt. Funkade dock rätt bra till ankan och osten.

Som sista vin bjöd Denis på ett glas 2009 Volnay "Vieilles Vignes", Voillot innan jag smet ut i den kyliga kvällen. Vinet var gott och gjorde att jag la till Voillot på listan att undersöka närmare. Vid detta läge hade noteringarna nämligen avslutats.

sömn, sömn, sömn.....sova, sova, sova

Som morgonövning idag tog jag en vandring från Nuits-St-Georges, via Vosne-Romanée, till Clos de Vougeot och sedan tillbaka (en annan väg). Jag roade mig med att ta lite bilder på hur det ser ut i och mellan raderna med vinrankor under promenaden. Lite intressant hur olika ålder på rankorna, samt filosofin och arbetssättet med dem ger olika utseende.

Vackert så det värmer är det också :-)

....trött i kroppen fortsatte jag med en lokal lunch i Nuits-St-Georges, men det är en helt annan historia.

Framme, mör och nöjd

Att köra själv ner till Beaune sätter sina spår i kroppen, men efter lite yoga, stretch och vin är allt i balans igen, lite som vore man ett gammalt och gott vin.

Dagens vinövningar har varit knappa, men såklart har jag fått i mig några rara droppar och jag slänger ihop lite noter om dessa och lite annat efterhand, så tar jag besöken senare.

Till dagens lätta lunch slank det ner ett glas 2010 Beaune "Clos des Mariages", Domaine Rateau. Vinet dracks på en uteservering i 30!!! graders värme så ta noten med en nypa salt.

Här pratar vi enkel citrus i form av citron och lime, lite andra gula frukter och ett ytterst svagt spår av mineral. Det som stod ut var doften som bjöd på både lite tvål och en udda örtblandning av lagerblad och salvia. Helhetsintrycket ger ett enkelt, syradrivet och således friskt vin, med lite beska och mineral ovanpå det.

Till middag eller tilltuggsätandet snarare blev det tre viner. Först ut en 2009 Rully, V Dureuil. Påtagligt floralt med försommarblommor och en lätt fruktighet på det. Här finns även en fetare ton med lite smöraktig honungsfetma som ger ett mjukt och 2009-balanserat vin. Gott!

Nästa vita var en 2010 Fixin, Alex Gambal. Nu pratar vi betydligt mer personlighet och spänst. Bra syra, fräsch citrus och en flintaktig mineralitet som känns rejält både i näsa och gom. Lite beska och örtighet adderar till helheten och ger ett totalt sett tilltalande vin. Känns bättre för sin nivå än vad jag brukar uppleva Gambal.

Kvällens röda var 2006 Volnay 1er Cru "Les Brouillard", Glantenay och det vinet var också det bästa. Fina röda bär i form av hallon och körsbär uppblandade med fina, mjuka Pinot-kryddor. Strukturmässigt pratar vi bra syra och rätt bitiga tanniner som kämpar emot bra och som ger lite ekbeska. Upplevelsen är dock i huvudsak ett trevligt och fruktigt vin som börjat sin Volnayifiering med små lätta drag av Pinot-parfym, lakritssötma och spår av silkighet. Lägg den i källaren några år och njut av mums runt hörnet.