Vilodag, Walter Hansel och Amiot-Servelle

Är det skönt eller är det skönt med sommarlata dagar, när dagarna liksom flyter bort och skeendet är lite otydligt och simmigt. Lite grand som vissa viner kanske....

....för att matcha sinnesstämningen fångade jag upp en liten kalifornier från källaren i form av en 2006 Walter Hansel Chardonnay, Cahill Lane Vineyard. Den dracks för sig själv i solgasset och till lite olivoljestekt levainbröd med mjällig gravlax, och funkade definitivt i båda situationerna.

....fast nu sprang jag visst i förväg. Över till noterna.

Med näsan nedgrävd i kupan fångade jag ett trallande tropikerna med frukter utan namn, men också lite vanligheter i form av aprikoser, gula äpplen, fikon och melon. Till det bjöds det på en hel del smör och toast och skopvis av vått grus. Ganska trevligt, men för min Bourgogne-snok känns det lite som en överdos av fet koncentration.

Smakmässigt snackar vi fyllighet med frukt och fett, men också ett lätt citrusbett och en sjungande mineralsvans. Det är dock precis att det hänger ihop då syrorna nästan har börjat sin semester. Visst är det ett gott vin, men mina smakpreferenser ligger åt betydligt mindre ek, så jag känner mig lite trist neutral till detta.

----------------------- * -----------------------

Lite senare så öppnades en flaska rött som sig bör en kväll då grillen får påhälsning av lite kött och haloumi. Vinet kommer från den lilla firman Amiot-Servelle som har sitt säte i Chambolle-Musigny. Det drivs numer av Christian, sonen till Pierre Amiot och Elisabeth Servelle, därav namnet Domaine Amiot-Servelle. För kalenderbitaren bytte firman namnet från Servelle-Tachot till nuvarande namn inför årgång 1990.

Christian har sedan han tog över drivit en domän på ungefär 7 hektar. Vissa vingårdar har förlorats under resan och andra har adderats. Förra året ska han ha återfått ett par Grand Cru-gårdar och äger då en rätt trevlig samling med vingårdar som Charmes-Chambertin och Les Amoureuses i spetsen. Förutom en liten fjuttlott Chardonnay-stockar i Gilly som ger ett vitt vin som provades här, så görs enbart röda viner.

Det vin som dracks idag var deras instegs-Bourgogne, 2007 Bourgogne Rouge, Domaine Amiot-Servelle. Druvorna till vinet kommer från tre vingårdlotter nedanför N74 i Chambolle-Musigny, nämligen Les Plans de Gilbert, Les Pelsons och Les Rues.

Och hur doftade och smakade det då?

Jodå, det bjöds på rätt mycket kraft och koncentration, inte direkt Chambollskt, men rätt fint ändå. I näsan fanns körsbär (åt det kirschiga hållet), hallon och rostade fat, lite lakrits, svagt doftande nagellack och en pinot-krydda som kom krypande efter lite syresättning.

I munnen var det väldigt mycket körsbär som tillsammans med vinets pigga syror och en mängd hyfsat avrundade tanniner gav en väldigt trevlig munupplevelse. Slutklämmen gav samma sak som i doften, nämligen en aning pinot-krydda, men också lite beska och mineraler.

Ett rätt enkelt vin som gav ett trevligt ungdomligt motstånd och som även gav ett riktigt bra prisvärde då det köptes in på rea för 120 DKK.

Nya smaker och kärt återbesök

Det finns en rackarns massa producenter av skiftande kvalitet i Bourgogne och det är inte självklart vilka som båda är bra och passar ens egen smak. I ett försök att bredda kretsen av producenter i egna källaren har jag i år lovat mig själv att prova på en hel del nytt.

Det innebär såklart en hel del läsande, surfande på vinsajter och annat, innan vinerna finns på plats i hemmet. Igår landade så den första batchen med viner, hopplockade från Theis Vine. Döm om min förvåning när det saknades en flaska och plocklistan visade på samma sak.

Vem skickar iväg en sändning som medvetet är felaktig, där betalningen redan är erlagd? Det ska bli intressant att se hur det hanteras, för något liknande har jag aldrig varit med om vid någon beställning.

Nåja, nu till vinerna.....

Dagens första är en producent jag inte har druckit tidigare, nämligen Domaine Amiot-Servelle. I leveransen finns basviner i rött och vitt och provandet inleds med en Bourgogne Blanc, 2007. Det här är inget blygt vin direkt. En rejäl doft av citrus som blandas med melon och nyskuren gurka slår emot en, och efter hand så får man så lite rökig mineral i bakgrunden. Med lite fart i glaset rör man upp äpple och päron som avslutas med lite honung och bivax.

I munnen kommer så en explosion av citrussmaker tillsammans med en rejäl syra. Jag tänker blodgrape och så tänker jag blodgrape och sen lite spår av gröna omogna äpplen och päron. Kvar i munnen ligger spåren av mineral och lite grand är det en känsla av att precis ha svalt ett ostron. Inte min vanliga Chardonnay-upplevelse, kanske lite mer av Chablis. Fast när det slutligen kommer en svag smak av Brie eller snarare skalet, så står jag där förundrad.

Annorlunda och intressant. Här krävs nog att jag prövar något rött innan jag säger nåt mer. Det är trots allt en producent från Chambolle-Musigny som har växt upp i Morey-St-Denis, alltså rödvin redan från modersmjölken.

Nästa vin är något helt annat och mer välkänt. Det är en Bourgogne Haute Côtes de Nuits, 2008, från Domaine Anne Gros. Anne är definitivt en av de bättre och mer aktade namnen i Bourgogne och hon levererar stadigt eleganta och rena viner.

Upphällt i glaset kommer en fin och elegant doft av jordubbar och hallon som växer i närheten av en soluppvärmd glänta där tallarna frodas. Tallen är väldigt närvarande, lite svagt av ett fint tallextrakt för badkaret kanske. Hur som helst, elegant för sin nivå.

Det här är ruskigt silkigt och lättdrucket. Bären dansar i gommen och bjuder upp tallbarren till en smäktande vals. För att vara näst intill ett basvin är det härligt att känna hur dragen man bli till det. Lätt, elegant och lockade. Återstående flaskor ryker rätt snart.....finns inget som säger vänta i det här. Gillas skarpt!