En Passetoutgrains på 27 år. Kan det funka?

En present läggs i garderoben och blir liggande. Hur ofta händer inte det ute i de svenska hemmen? Den här gången halade M fram en flaska Bourgogne Passetoutgrains med 27 år på nacken. En simpel butelj som nästan hela sitt liv legat i lugn och ro längst ner i en garderob. Kul att kolla om det funkar eller om det blivit till ett lik.

Flaskan i fråga är en 1988 Passetoutgrains, Francois Protheau & Fils. En producent jag inte testat förr och alltså har jag ingen aning om vad som väntar.

Doften blandar nypon, hallon och plommon med ett drag av torkad frukt. Som motpol finns köttbuljong, champinjoner och Sherrytoner. En avslutande puff av apelsin och lakrits livar upp och gör att jag hoppas en del på smaken.

I munnen möts man av lätta bär, men ändå med en förvånansvärt potent stoppning. Syran är hög, tanninerna avskalade och helhetsintrycket är ett friskt, syradrivet vin. Visst har vinet börjat polarisera sig typ rönnbär - buljongskalan, men det är mest bara häftigt att en gammal Passetoutgrains håller ihop och bjuder på mogen drickglädje. Tummen upp.