En annorlunda provning - lite som ett Kinder-ägg

Så var det då dags för vinprovning på hemmaplan med gänget från Munskänkarna. Det brukar vara kul, intressant och lärorikt och självklart blint. Nu hade turen kommit till undertecknad att välja tema och efter en hel del fnulande löste det sig riktigt bra.

Med inspiration från bloggen "Brooklynguy's Wine and Food Blog" och hans återkommande inlägg "You be the Sommelier" blev temat att utifrån en presenterad maträtt gissa vilken typ av vin som skulle serveras och efter det även prova vinerna blint och att gissa igen. Som belöning fick man sedan även en maträtt att prova vinet till, för att bedöma matchningen. Lite som ett Kinder-ägg, tre överraskningar i en.

Först ut för att sätta an tonen var gårdagens bloggade vin, 53:an från Meursault....och JA, vi kom i stämning direkt. Efter det var det fyra rätter och sex viner och av rent praktiska skäl hann jag inte ta några noteringar då köket tog en rätt stor del av tiden. Nedan följer dock upplägget och en del funderingar på vägen.


Förrätt ett - Ceviche - Tärnad hällefilé (blåkveit) marinerades i stora mängder lime tillsammans med chili, vitlök och koriander. Det balanserades upp med lite salt och socker. Till servering blandades detta med blancherad grön sparris.

Gissningarna? Det gick rätt fort för deltagarna att enas om att det borde komma en Riesling i glasen. Ingen mer specificering än så. Väl avsmakat landade sedan de flesta gissingarna på en Mosel-Riesling.

Facit: 2010 Rausch Kabinett, Zilliken. Fungerade utmärkt och sötman i vinet rundade av både den rejäla syran och det lilla chilibettet. En ganska enkel kombination att gissa sig till och en matchning som verkligen fungerar i realiteten. Mer om vinet....kolla här.


Förrätt två - Soppa på Karl-Johan - Förberedd dagen innan blev det så dags för en soppa på Karl-Johan. Då jag blev ombedd att skicka receptet till deltagarna återskapade jag det och det följer nedan. Små portioner för 8 personer.

• Blötlägg kanske 60 gram Karl-Johan och låt den bli lite mjuk. Pressa ur vätskan och lägg åt sidan.
• Smörfräs ett par finhackade schalottenlökar och en finhackad klyfta vitlök i smör (dumt att snåla). Löken ska mjukna och inte brynas.
• Tillsätt svampen och låt det gotta ihop sig några (5-10) minuter på medelvärme.
• Häll över ett par deciliter vitt vin och en halvliter grädde.
• Koka upp och låt puttra någon minut och smaka av med salt, vitpeppar och svampfond.
• Mixa soppan slät med en stavmixer och passera genom något passade, Sil är lite väl finmaskigt. Sen tillbaka med soppan i kastrullen.
• För att balansera upp beskan tillsatte jag sedan lite gele (krusbär) och ett par matskedar sherry.
• Slutligen tunnades soppan ut med lite mjölk till rätt konsistens

Och just ja, till soppan serverades varsin brödstång (levain) som stektes i smör och olivolja och kryddades med salt och örter.

Gissningarna? Här var jag mest i köket, men gissningarna jag fångade upp var Pinot Noir och Gamay på den röda sidan och Chardonnay och Sauvignon Blanc på den vita. Det fanns säkert fler och till en sådan soppa kan man ju välja lite och lyckas rätt bra.

När vinet hade serverats hade merparten till slut landat i Chardonnay och även i Bourgogne.

Facit: 2006 Puligny-Montrachet 1er Cru "Les Folatières", Domaine Hubert Chavy. Ett väldigt lent och balanserat vin som är i ett väldigt bra drickläge. Den lite feta lenheten tyckte jag tog bort det lilla av beskhet som fanns i soppan, men vinet kanske skulle vunnit på att bjuda på lite mer syra för att stå upp mot soppans fetma. Dock, återigen en bra matchning i sin helhet med soppa bröd och vin. Brödet tillförde en lite annan textur som nästan behövdes mot fetman....kanske det räddade upp den lite låga syran? Mer om vinet....kolla här.

Några som hade Zilliken kvar i glasen tyckte att den matchade soppan ännu bättre än det avsedda vinet. Så kan det gå som glad amatör :-)


Huvudrätt ett - Anka med råraka och rödvinsreduktion - Några skivor ankbröst, en liten råraka, ett par gröna sparrisar och en rödvinsreduktion som tack och lov gjorts dagen innan.

Gissningarna? Här var det liksom inget snack egentligen. Kanske lite väl uppenbart att en Bourgogne-älskare skulle välja Pinot Noir. Men vad säger egentligen druvan om vart vinet, eller i det här fallet vinerna, kommer ifrån?

När vinerna fanns i glasen gick diskussionerna rätt livliga runt bordet och gissningarna gick åt flera håll, men ofta landade man ganska rätt. När jag tipsade om att inget vin var från Europa föll bitarna på plats och länderna spikades. Snyggt.

Facit: 2006 Escarpment Pinot Noir och 2006 Russian River Valley Pinot Noir (Cuvée Alyce), Walter Hansel.

Båda vinerna funkade kalasbra till maten och inledningsvis var det lite svårt att skilja ut kvalitetsskillnaden. De kom rakt från källaren på 12 grader. Med luft och några grader kändes det rätt tydligt vart det barkade hän. Escarpment tycktes vika ner sig lite och Hansel bara växte. Till slut var det inget snack om vilket vin som tog hem flest röster. Mer om vinerna....kolla här och här.


Huvudrätt två - Lammkorv med gräddkokta bönor och glacerad lök - Sista rätten för kvällen var min egen favorit. Det var en stekt lammkorv, en korv min sambo köper via en arbetskamrat, vars son gör italienska korvar på kvällarna som extraknäck. Korven serverades med cannellini-bönor kokta i buljong och grädde och till det pärllök och vitlök som förvällts och därefter glacerats i smör och honung innan de fick snabbt fick puttra i en kraftig kalvbuljong innan uppläggning.

Gissningarna? Nu var det väldigt mycket stök i köket och stämningen vid bordet hade hoppat upp ett par nivåer. Att då fånga upp gissningarna var lite svårt, men det chansades nog mest brett på den här maträtten. Här hörde jag gamla världen och nya världen och även både rött och vitt...rosé? Själv hade jag tankarna på lite rustik och bonnig matlagning från Franrike eller Italien, men som såklart kunnat landa på helt andra håll.

Med vinerna i glasen och efter lite sniffande, smakande och diskussioner så prickades i alla fall glas två till en italiensk Nebba. Gott nog. Glas ett placerades lite bredare i mestadels södra Frankrike.

Facit: 2006 Gigondas "Valbelle", Chateau de Saint Cosme och 2003 Barolo, Massolino. Efter tidigare lena och slanka viner så var det då dags för motståndsrörelsen att visa vad den kan bjuda på, ja tanniner alltså. Två rejäla matviner som i min smak fungerade kalas till maten då de gräddkokta bönorna tog ner dem på jorden och gjorde det till riktigt lyckade matchningar. Som solitärer, när jag kunde andas ut efter allt köksbestyr, var de lite för "tuggiga" för min smak. Jag har dock ett gäng Valbelle i källaren och om jag nu glömmer dem i några år så kan de nog landa riktigt bra. Mer om vinerna....kolla här och här.

Summa summarum ett väldigt roligt tema, men där arrangören får rikta in sig på att få allt att fungera och fördela tiden mellan kök och matbord. Tur då att det kan serveras bonusviner både före och efter :-)