Moget från Morey-St-Denis

Ovanför byn Morey-St-Denis ligger bl.a. vingården Les Chaffots, en vingård som i sin övre del är klassad som Premier Cru och i sin nedre som Grand Cru. Här är då namnet Clos-St-Denis. Les Chaffots är stenig och det är kalksten som syns mest överallt. Tidigare odlades här mest vita druvor, men numer är det rött som är i fokus. Från dessa röda druvor hämtades materialet till dagens vin från Hubert Lignier. För lite kul info om producenten se här.

Dagens vin är 1994 Morey-St-Denis 1er Cru "Les Chaffots", Hubert Lignier.

En exemplariskt fin mognadsdoft med lätt uttorkad frukt och gammalt lösningsmedel, som blandas med fuktig höstjord, kål och lätt ruttnande purjolökar. Här finns också kryddor och mineraler. En hyfsat typisk doft för oss som gillar mogen Bourgogne, men kanske inte alls för andra.

I munnen möts man av ett fint moget vin som fortfarande håller ihop rätt väl. Syran är frisk, kroppen är slank med en mogen frukt som börjat sitt sönderfall. Tanninerna märks först inte alls, men helt plötsligt känner man att det ändå snörper till lite i munnen.

Det man trots allt mest lägger märker till är att vinet har blivit lätt uttorkat, murrigt och jordigt, men ändå inte glidit isär. Och lakrits förstås. Det bjussar på en tydlig lakrisal ton som driver med länge och lämnar över till citrusbeska, mineraler och tanniner som slutligen skapar avslutets uttorkande känsla.

2007 Gevrey-Chambertin "Les Seuvrées", Domaine Hubert Lignier

Precis på andra sidan vägen om D974, ja på den nedre och platta sidan av Gevrey-Chambertin alltså, ligger vingården Les Seuvrées. Åt söder angränsar vingården till Morey-St-Denis om man ska vara än mer tydlig. Mest intressant är dock kanske att på andra sidan vägen är marken klassad som Grand Cru, så några få steg innebär rejäla steg på AOC-trappan. Det finns en del namnkunniga producenter som buteljerar denna Village-klassade Lieu-dit separat och en av dessa är Hubert Lignier. Idag ploppar vi korken ur en 2007 Gevrey-Chambertin "Les Seuvrées", Domaine Hubert Lignier.

En rätt fyllig doft av körsbär med drag av bittermandel eller björnklister. Till det lite en sväng av animaliskt snitt med en blandning av blod, kött och järn, och nog svävar där en svag doft av höstlig skogsdunge ovanpå hela alltet. Eken är till en början rätt skarp med tydligt rostade drag, men det ger med sig efterhand och övergår i rostat kaffe och ett litet nätt kryddpaket. Samma sak med frukten som övergår till mer sötare bär efterhand.

I munnen är det syrliga bär och syra i den ena ringhalvan och en rätt ointegrerad ek i form av mörkrostat kaffe i den andra. Med luft och viss ökning av temperaturen lugnar eken ner sig och man börjar känna potentialen med en fin bild av rätt skira bär som möter en kommande pinot-kryddighet. Det här behöver dock tid på rygg för att dämpa syran lite, integrera eken och runda av tanninerna. Visst funkar det, men det behöver helt klart tid.

Ett namn förknippat med familjefejd, Hubert Lignier

I Morey-Saint-Denis finns familjen Lignier och vinmakandet i familjen sker med bas i kusinparet Georges och Hubert. Hubert är den äldre och mer namnkunnige kusinen och det är hans firma, Domaine Hubert Lignier, som mest förknippas med familjenamnet. I synnerhet gällde det från 1991 då hans son Romain tog över rodret och utvecklingen på domänen blomstrade. Tråkigt nog så tog denna saga abrupt slut då Romain dog i sviterna av en hjärntumör 2004.

Under denna tid skaffade sig Romain en fru och två barn och hans fru, Kellen, arbetade med honom på firman intill hans död. Efterspelet till Romains död blev att Hubert och Kellen inte kunde komma överens om hur firman skulle drivas vidare och de drog åt varsitt håll. Då Romain och Kellen drev stora delar av Huberts domän "en metayage" så har egentligen väldigt lite förändrats och Kellen driver arbetet vidare under det nya
namnet Domaine Lucie et Auguste Lignier. (Namnen på barnen)

Hubert å sin sida har lite egna vingårdar han driver vidare, samt självklart de druvor han får av metayage-kontraktet med Kellen, och även andra druvor han köper in. För att driva detta tar han delvis hjälp av sin andra son Laurent, som även arbetar åt Albert Bichot......hur detta kommer att sluta återstår att se.

Dagens vin bär namnet Hubert Lignier på etiketten och har vinifierats efter det att Hubert och Kellen gick åt varsitt håll. Vinet är 2006 Bourgogne Rouge, Domaine Hubert Lignier.

En rätt kompakt rödfrukt med drag av fin ek är vad min småförkylda näsa plockar fram. Rätt mycket doft, men svårt att fånga beståndsdelarna. Med lite djävlar anamma får jag dock till en del målarlåda, en del nypon med rosor och en del malda kryddor.

I munnen känns mönstret igen, men här tillkommer en bra syra, en örtig beska och skönt motsträviga tanniner av modell lagom små. Sen finns det även skönt ett lakritsdrag med lätt silkig sötma som jag gillar.

Totalt sett en helt OK vin, men inte så mycket mer. Priset hos Böhme landade på 21,90 Euro och det går säkert att få ut mer för de slantarna. För en kropp med svaga förkylningstendenser är det dock alldeles lagom. Ibland öppnar man liksom rätt flaska för tillfället.

Vill du förresten läsa mer och Lignier och familjefejden, se här.