Lättgillat från Hubert Chavy

Det är lite glest mellan inläggen just nu. Störst anledning till det är att jag helt enkelt har druckit en hel drös med annat än Bourgogne. Det gör jag såklart löpande, men just nu har jag avsiktligen tagit tempen på mig själv och kollat hur paletten upplever en mer varierad kost. Visst finns det en hel del gott utanför Bourgogne, men favoritdistriktet står pall vid alla jämförelser för min del.

Mitt i utsvävningarna tar jag ett steg tillbaka och gör rättning mittåt. Det sker tillsammans med en flaska 2009 Puligny-Montrachet 1er Cru "Les Folatières", Domaine Hubert Chavy.

Mums, en honungsoljig doft späckad med kryddor....här finns nejlika, lagerblad, kanel och lite peppar, både svart och krydd.....och är det inte lite muskot....hur som helst.....det är en härlig kryddbukett att sniffa loss på. Frukten får den här gången finna sig vara i bakgrunden i form av gråpäron och citron. Här finns också en svagt karamellig fudgeton och lite flintsten.

Jaja, men smaken då? Jodu, en balanserad smakupplevelse med årgångstypisk frukt och fetma, en bra syra som ger viss ryggrad och en härlig kryddighet kombinerat med lite stendammig mineral. Jag kommer inte ifrån att jag dras åt en lag av kryddkokta gråpäron.....på ett positivt sätt.

Ett vin som är väldigt lätt att gilla och som definitivt är bra. Mer av den varan tack!

Att charma en förkylning

Jaha....precis när man kommit igång på hemmaplan så drar en fet förkylning ner stämning och humör. Jag har försökt dämpa vinsuget genom lite tyngre artilleri från södra Rhône-dalen, men det ville sig inte riktigt.

Bara att med lite affirmation lura sig själv och ploppa en Bourgogne. Hur svårt kan det vara?

Dagens flaska är en 2009 Meursault 1er Cru "Les Charmes", Domaine Hubert Chavy. 

Det är inte svårt att förstå varför just denna falang av Chavy-släkten på senare år har hamnat på vinlistan på mängder av bra krogar. De gör bra viner helt enkelt. Inte stora, men riktigt bra. Det här skapelsen lyckas balansera alla Meursault-attribut till en riktigt skön helhet. 

Mixa en del smörig fetma, en del citrus i form av citron och lite grape, och en del mineral, den rökiga varianten. Bocka av bra syra och balans......vad mer ska man begära. Måhända är beskan ett snäpp för framträdande dag ett och komplexiteten kanske inte är nåt att skriva hem om, men vadå? Gott är det!

En duo trotjänare med olika resultat

Under helgen har det druckits några trotjänare med olika resultat. Det är nog så att när det gäller dagens duo så är det nog så att jag mer och mer gillar Domaine Chavy Chouet eller tidigare Domaine Hubert Chavy, medan jag tvekar mer och mer när det gäller Domaine Bruno Clair.

Först ut var 2006 Marsannay "Les Grasses Têtes", Domaine Bruno Clair. Här pratar vi mogna, kirschiga körsbär med en viss dragning åt plommon. Sedan en viss sötma som drar åt mandelmassa och via björnklister i förlängningen landar i målarlåda. Till detta en del jordiga, höstmultnande och köttigt, animaliska drag uppblandade med ett gammalt läderskärp. Kul näsa helt klart.

Smakmässigt är vinet dock inte riktigt som jag vill ha det. Frukten har delvis torkat ut och har inte gått över i nästa mognadssteg. Det finns stoppning i form av syra och tanniner för att behålla en flaska i undersökningssyfte, men frukten verkar ha gjort sitt och då dricker jag nog upp hellre förr än senare. Dag två upplever jag ännu tydligare att det inte håller ihop till 100% vad gäller min smakpreferens.

Nästa vin var 2006 Puligny-Montrachet 1er Cru "Les Folatières", Domaine Hubert Chavy. I näsan bjuds vi citrus, gula äpplen, en fetmakänsla med honung, nötter och smör, lite åt fudgehållet. Några rejäla drag av mineralkvarnen är nog ändå det som sticker ut. Det är rejält stenigt, men det som slår en är att doften även nästan får en att tänka på nyuppkört vägdamm.

I munnen faller sedan allt på plats i en elegant och balanserad helhet. Frukten vävs in av fetman, mineralerna försöker sticka ut hela vägen, men hålls emot. Ett lätt beskt bett ger sedan lite extra karaktär. Skitgott med alla saker på plats, i synnerhet en mineralitet som dröjer sig kvar och lite grand är "to die for". Hade syran varit ett snäpp upp hade det varit jubel här hemma.

Det här var sista flaskan och vinet har sakta börjat vika sig. Totalt sett har halvlådan av detta vin varit lysande i min mun. Definitivt kandidat för återfyllning och 2009an finns redan i källaren.

En annorlunda provning - lite som ett Kinder-ägg

Så var det då dags för vinprovning på hemmaplan med gänget från Munskänkarna. Det brukar vara kul, intressant och lärorikt och självklart blint. Nu hade turen kommit till undertecknad att välja tema och efter en hel del fnulande löste det sig riktigt bra.

Med inspiration från bloggen "Brooklynguy's Wine and Food Blog" och hans återkommande inlägg "You be the Sommelier" blev temat att utifrån en presenterad maträtt gissa vilken typ av vin som skulle serveras och efter det även prova vinerna blint och att gissa igen. Som belöning fick man sedan även en maträtt att prova vinet till, för att bedöma matchningen. Lite som ett Kinder-ägg, tre överraskningar i en.

Först ut för att sätta an tonen var gårdagens bloggade vin, 53:an från Meursault....och JA, vi kom i stämning direkt. Efter det var det fyra rätter och sex viner och av rent praktiska skäl hann jag inte ta några noteringar då köket tog en rätt stor del av tiden. Nedan följer dock upplägget och en del funderingar på vägen.


Förrätt ett - Ceviche - Tärnad hällefilé (blåkveit) marinerades i stora mängder lime tillsammans med chili, vitlök och koriander. Det balanserades upp med lite salt och socker. Till servering blandades detta med blancherad grön sparris.

Gissningarna? Det gick rätt fort för deltagarna att enas om att det borde komma en Riesling i glasen. Ingen mer specificering än så. Väl avsmakat landade sedan de flesta gissingarna på en Mosel-Riesling.

Facit: 2010 Rausch Kabinett, Zilliken. Fungerade utmärkt och sötman i vinet rundade av både den rejäla syran och det lilla chilibettet. En ganska enkel kombination att gissa sig till och en matchning som verkligen fungerar i realiteten. Mer om vinet....kolla här.


Förrätt två - Soppa på Karl-Johan - Förberedd dagen innan blev det så dags för en soppa på Karl-Johan. Då jag blev ombedd att skicka receptet till deltagarna återskapade jag det och det följer nedan. Små portioner för 8 personer.

• Blötlägg kanske 60 gram Karl-Johan och låt den bli lite mjuk. Pressa ur vätskan och lägg åt sidan.
• Smörfräs ett par finhackade schalottenlökar och en finhackad klyfta vitlök i smör (dumt att snåla). Löken ska mjukna och inte brynas.
• Tillsätt svampen och låt det gotta ihop sig några (5-10) minuter på medelvärme.
• Häll över ett par deciliter vitt vin och en halvliter grädde.
• Koka upp och låt puttra någon minut och smaka av med salt, vitpeppar och svampfond.
• Mixa soppan slät med en stavmixer och passera genom något passade, Sil är lite väl finmaskigt. Sen tillbaka med soppan i kastrullen.
• För att balansera upp beskan tillsatte jag sedan lite gele (krusbär) och ett par matskedar sherry.
• Slutligen tunnades soppan ut med lite mjölk till rätt konsistens

Och just ja, till soppan serverades varsin brödstång (levain) som stektes i smör och olivolja och kryddades med salt och örter.

Gissningarna? Här var jag mest i köket, men gissningarna jag fångade upp var Pinot Noir och Gamay på den röda sidan och Chardonnay och Sauvignon Blanc på den vita. Det fanns säkert fler och till en sådan soppa kan man ju välja lite och lyckas rätt bra.

När vinet hade serverats hade merparten till slut landat i Chardonnay och även i Bourgogne.

Facit: 2006 Puligny-Montrachet 1er Cru "Les Folatières", Domaine Hubert Chavy. Ett väldigt lent och balanserat vin som är i ett väldigt bra drickläge. Den lite feta lenheten tyckte jag tog bort det lilla av beskhet som fanns i soppan, men vinet kanske skulle vunnit på att bjuda på lite mer syra för att stå upp mot soppans fetma. Dock, återigen en bra matchning i sin helhet med soppa bröd och vin. Brödet tillförde en lite annan textur som nästan behövdes mot fetman....kanske det räddade upp den lite låga syran? Mer om vinet....kolla här.

Några som hade Zilliken kvar i glasen tyckte att den matchade soppan ännu bättre än det avsedda vinet. Så kan det gå som glad amatör :-)


Huvudrätt ett - Anka med råraka och rödvinsreduktion - Några skivor ankbröst, en liten råraka, ett par gröna sparrisar och en rödvinsreduktion som tack och lov gjorts dagen innan.

Gissningarna? Här var det liksom inget snack egentligen. Kanske lite väl uppenbart att en Bourgogne-älskare skulle välja Pinot Noir. Men vad säger egentligen druvan om vart vinet, eller i det här fallet vinerna, kommer ifrån?

När vinerna fanns i glasen gick diskussionerna rätt livliga runt bordet och gissningarna gick åt flera håll, men ofta landade man ganska rätt. När jag tipsade om att inget vin var från Europa föll bitarna på plats och länderna spikades. Snyggt.

Facit: 2006 Escarpment Pinot Noir och 2006 Russian River Valley Pinot Noir (Cuvée Alyce), Walter Hansel.

Båda vinerna funkade kalasbra till maten och inledningsvis var det lite svårt att skilja ut kvalitetsskillnaden. De kom rakt från källaren på 12 grader. Med luft och några grader kändes det rätt tydligt vart det barkade hän. Escarpment tycktes vika ner sig lite och Hansel bara växte. Till slut var det inget snack om vilket vin som tog hem flest röster. Mer om vinerna....kolla här och här.


Huvudrätt två - Lammkorv med gräddkokta bönor och glacerad lök - Sista rätten för kvällen var min egen favorit. Det var en stekt lammkorv, en korv min sambo köper via en arbetskamrat, vars son gör italienska korvar på kvällarna som extraknäck. Korven serverades med cannellini-bönor kokta i buljong och grädde och till det pärllök och vitlök som förvällts och därefter glacerats i smör och honung innan de fick snabbt fick puttra i en kraftig kalvbuljong innan uppläggning.

Gissningarna? Nu var det väldigt mycket stök i köket och stämningen vid bordet hade hoppat upp ett par nivåer. Att då fånga upp gissningarna var lite svårt, men det chansades nog mest brett på den här maträtten. Här hörde jag gamla världen och nya världen och även både rött och vitt...rosé? Själv hade jag tankarna på lite rustik och bonnig matlagning från Franrike eller Italien, men som såklart kunnat landa på helt andra håll.

Med vinerna i glasen och efter lite sniffande, smakande och diskussioner så prickades i alla fall glas två till en italiensk Nebba. Gott nog. Glas ett placerades lite bredare i mestadels södra Frankrike.

Facit: 2006 Gigondas "Valbelle", Chateau de Saint Cosme och 2003 Barolo, Massolino. Efter tidigare lena och slanka viner så var det då dags för motståndsrörelsen att visa vad den kan bjuda på, ja tanniner alltså. Två rejäla matviner som i min smak fungerade kalas till maten då de gräddkokta bönorna tog ner dem på jorden och gjorde det till riktigt lyckade matchningar. Som solitärer, när jag kunde andas ut efter allt köksbestyr, var de lite för "tuggiga" för min smak. Jag har dock ett gäng Valbelle i källaren och om jag nu glömmer dem i några år så kan de nog landa riktigt bra. Mer om vinerna....kolla här och här.

Summa summarum ett väldigt roligt tema, men där arrangören får rikta in sig på att få allt att fungera och fördela tiden mellan kök och matbord. Tur då att det kan serveras bonusviner både före och efter :-)

Lördagsmys - Hubert Chavy följt av Pavelot

Bilburna vänner med rätt så små barn på besök innebar en lugn och väldigt avslappnad lördag med ett par små godsaker. Idén var att ta lite temp på vitt från 2006 och fortsätta rensandet av rött från 2003. Låt oss då se hur det gick...och förresten noterna är lite skjutna från höften.

Kvällen inleds med enkel och finstämd elegans i form av 2006 Puligny-Montrachet "Les Enseignères", Domaine Hubert Chavy. Till skillnad från gårdagens rätt krävande karaktärsvin signerat Henri Boillot har vi här ett vin som till både doft och smak bjuder på en enkel och elegant fräschör. Här finns svaga trädgårdsfrukter, len citrus och en härlig sötma av honung och melon....och självklart en härlig mineralitet.

Tillsammans med en lite lugnare syra har vi att göra med ett vin som är väldigt välbalanserat och som hamnat i ett perfekt drickfönster. Det är lite si och så bland mina vita 2006or tycker jag, så skönt att veta att Hubert Chavy fortfarande är att lita på. Övriga flaskor lär nog ryka under året. Ja, satan i gatan vad nöjd jag var med det här just nu.

Nästa vin är en av mina få kvarvarande flaskor från årgång 2003. Den här gången en 2003 Savigny-Les-Beaune 1er Cru "La Dominode", Domaine Pavelot. Här har vi att göra med ett vin från 2003 där producenten lyckas leverera utan att låta vinet ta för mycket stryk av det varma året.

Doften är en massa bär med hallon och framför allt körsbär. Sedan finns här en blommighet och fina Pinot-kryddot som tillsammans med lakrits och viol drar igång salivbildningen. Smakmässigt återkommer doftaromerna och tillsammans med en bra ryggrad i form av livlig syra och lätt snörpiga tanniner har vi att göra med ett vin som är väldigt lätt att gilla. Visst är det ändå en 2003a, men en trevlig och lättdrucken sådan. Tänk då vad mer typiska årgångar kan göra med det här vinet. Mums!

En väldigt trevlig vinkväll där båda flaskorna levererade mer än väntat och där prisvärdet definitivt kändes riktigt bra. Båda vinerna stämplade nämligen in ett snäpp under 300 kronor.

När allt är i balans, Les Folatières från Domaine Hubert Chavy

Puligny-Montrachet tillhör i min mening definitivt de områden som producerar druvmaterial till några av de bästa vita viner som finns att tillgå. Här finns några av de mest namnkunniga vingårdarna i världen med Le Montrachet i spetsen, men det finns även en räcka 1er Cru-lägen som ofta ger riktigt bra viner och ett sådant är Les Folatières.

Vingården är den största 1er Cru-vingården i området och uppgår till 17,65 hektar. Till detta räknas även de små separata områdena Au Chaniot, En la Richarde och Peux Bois.

Till de producenter som gör vin härifrån kan nämnas Olivier Leflaive, Vincent Girardin och D'Auvenay, men i glaset idag finns ett vin från mindre namnkunniga Domaine Hubert Chavy. Vill du läsa mer om producenten kan du läsa mitt tidigare inlägg eller ett nyligen publicerat inlägg på Burgundy-Report.

Dagens vin är alltså en Puligny-Montrachet 1er Cru "Les Folatières" och årgången är 2006.

Redan från första sniff slår det mig hur allt liksom verkar hänga ihop och har integrerats till en helhet. Visst finns här dofter av frukt som jag vill få till gula mogna äpplen och mjuka saftiga päron och till det sötaktiga dofter av honung, nötter, smörkola och kolabönor. Ovanpå allt detta finns även en dammig matta av smågrus och vägdamm, men allt är hopbyggt till en sammetslen doftskrud som för sig som en helhet. Väldigt lockande och inbjudande.

Väl i munnen bjuds på en smekning där frukten, nu kompletterad med lite gurka och en len citrus, har byggt ihop sig med sötsaker som honung och smöraktig fudge. Och bara för att allt ska bli riktigt bra så övergår svansen i en litet anslag av grapefrukt och tydliga mineraler. Riktigt, riktigt snyggt och riktigt, riktigt gott, och jodå, det finns en syra som gör att smekningen ändå har ett liv i sig.

Just det här vinet blir nog inte bättre än så här.

Les Enseignères - Kommunläge med tokgrannar

Efter en lång och varm dag med mestadels uteaktiviteter är det väldigt lätt att vitvinssuget gör sig tillkänna, och på den numer svenskaste (?) av dagar råder inget undantag. Efter lite funderande känns det som om det är dags att ta tempen på hur årgång 2006 från Domaine Hubert Chavy står sig idag. För lite mer information om domänen och andra Chavy-fakta, se här.

Les Enseignères är kanske den mest kända av Puligny-Montrachets Village-klassade vingårdar och anledningen till det är rätt självklar om man tar en titt på kartan (se ovan). Närmaste grannar är nämligen Bienvenues-Batard-Montrachet och Batard-Montrachet. Vi har alltså att göra med en Village-klassad vingård som ligger dikt an mot två av de största vitvinsvingårdarna i världen. Såklart "smittar" de geologiska förutsättningarna av sig, så förutsättningarna för att göra bra vin härifrån torde vara god.

Det vin vi smakar på idag går alltså ganska lätt att lista ut från inledningen, det är en 2006 Puligny-Montrachet "Les Enseignères", Domaine Hubert Chavy.

Vinet ger nyöppnat ifrån sig en rätt anonym doft med svaga spår av både päron och äpple, men lite tydligare citrus och honungs-aromer. Sen finns det ett slags skimmer av fint behandlad ek och vått grus i bakgrunden. Finstämt kan man nästan kalla det.

Med luft blir citrusen till väldigt tydlig citron och sakta smyger det sedan på blom- och gräsdofter, som om jag fasiken satt vid ett rosenbuskage med nyklippt gräs i närheten. När händer det med en vit Bourgogne?

Väl i munnen är dock igenkänningsfaktorn betydligt högre. Här finns lite äppelfrukt och fina spår från fatbehandlingen, men det som gör att vinet lyser är citrusen i par med en bibehållen fräsch syra och väldigt tydliga, nästan munuttorkande (svårt ord) mineraler som börjar med kalk och avslutas i renaste metall.

Läget gav förutsättningar för ett bra vin och dessa har förvaltats på ett riktigt bra sätt. Ett väldigt lättdrucket kalasvin och väl värt sina 30 Euro.

Chavy, Chavy, Chavy och Chavy

Det finns fyra familjer Chavy med ursprung i Puligny-Montrachet som tillverkar vin. Det är två brödrapar som självklart är kusiner till varandra, vad annars? Det första brödraparet är Jean-Louis och Alain som har delat upp det som tidigare tillhörde deras far, Gérard Chavy, mellan sig. Det andra brödraparet är Philippe och Hubert som delat upp fader Alberts ägor mellan sig. Det vi då har landat i är följande domäner.

• Domaine Alain Chavy
• Domaine Jean-Louis Chavy
• Domaine Philippe Chavy
• Domaine Hubert Chavy

Nu räcker såklart inte det, utan när det gäller Domaine Hubert Chavy så har det hänt saker. Här har man använt sig av namnet Domaine Hubert Chavy på vinetiketterna, medan man på skyltningen vid domänen använt sig av Domaine Chavy-Chouet.

Som grädde på moset har nu Huberts son Romaric anslutit sig till domänen så håll i er.....
 
Det har startats upp en negociant-verksamhet under namnet Maison Chavy-Chouet.

Det har släppts viner under etiketten Domaine Romaric Chavy.

Det har släppts viner under etiketten Domaine Chavy-Chouet.

......en marknadsförares mardröm eller?

Någon har dock hört bön och planen är visst att på sikt flytta in allt under namnet Domaine Hubert & Romaric Chavy. Tack och Amen!

Oavsett namn är det en domän med ett tydligt vitvinsfokus där portföljen i huvudsak består av ägor från Puligny-Montrachet och Meursault. Bakgrunden till detta är att gårdarna från Puligny-Montrachet kommer från familjen Chavy och de från Meursault från familjen Chouet. Sätet har man i Meursault. Ännu ett i raden av exempel på hur familjer blandar och ger i Bourgogne. För detaljer se här.

Över till vinet då, som idag är en 2005 Meursault Les Casse-Têtes.

Det här är ett rätt blekgult vin med ett lätt gyllene skimmer. Doften är rätt fin med mild citrus och gula äpplen som har blandats upp med en snyggt hanterad ek. I fruktbilden kan också skönjas melon och toner av färsk slanggurka.

Samma aromer kommer igen i munnen och får sällskap av lite honung. Det är en rätt ren och elegant smak som byggs på i eftersmaken där det blir till en mustig mix av gurka, melon och citrus....och när de friska smakerna lägger sig så biter sig citrusbeska och mineraler kvar ganska länge.

Summa summarum är det här fortfarande vitalt med sköna syror. Ett bra vin, utan att briljera. Sparar återstående flaska ett par år till för att se vad som händer.