Monopol från Pierre Damoy

Sedan 1992 har Pierre Damoy basat över Damoy-domänen i Gevrey-Chambertin. Jag har inte testat vinerna från 50-talet som ska vara riktigt bra, men efter en längre period med sämre viner har Pierre lyft kvaliteten ett par snäpp och domänen nämns numer åter med aktning.

Personligen har jag haft lite problem med vinerna då Pierre använder rätt stor andel ny ek, och vinerna får ett rätt bränt eller rostat uttryck i ungdomen. Lagring anbefalles alltså.

Jag har ett par flaskor från deras monopol "Clos Tamisot" som nu fått några år på nacken. Dags att ta tempen och se om eken utgör något problem. I karaffen landar en 2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Clos Tamisot", Domaine Pierrre Damoy.

Tät körsbärsfrukt toppad med kirsch, katrinplomon och björnklister som blandas med rätt brända ekfatstoner. Bakom det brända skönjer man dock fina kryddor och en begynnade multnad, jordighet, ett visst mått av animalitet och målarlåda.

I munnen börjar man känna en första liten mognad med en frukt som balanserar mellan ungdom och första graden av uttorkning. Syran är bra, tanninerna greppar fint och fatkryddorna och en liten svag alkoholvärme gör det rätt trevligt.  Det brända håller sig hyfsat väl inom ramarna, och till mat är det inga problem.

Inte helt övertygad idag alltså, men med lite tid kommer den här nog att bli slankt och kryddigt med en fin mineralsvans, men det funkar helt OK redan nu. Ekfobin slår inte till i allafall. :)

För tidigt ute med La Justice från Pierre Damoy

Sedan 30-talet har familjen Damoy gjort vin med bas i Gevrey-Chambertin. Idag håller Pierre Damoy i taktpinnen som den fjärde vinmakarmannen i familjen. Pierre har i likhet med många från den yngre generationen vinmakare i Bourgogne stöpt om domänen helt och hållet. Numer är naturlighet och noggrannhet ledord i vingårdarna. Här används inte längre några kemikalier och skörden hålls tillbaka genom gallring av både blommor och druvklasar. Att Pierre tidigare forskat inom området agrikultur gör att valet av metod får lite extra tyngd.

När druvorna väl är bärgade sker sedan en noggrann sortering vid ett nyinvesterat sorteringsbord och resten av hanteringen följer ungefär samma mönster. Nästan uttjatat kanske, men ändå intressant att se att trenden tycks vara så stark rakt över.

Det druvmaterial Pierre har att leka med kommer från mindre än 11 hektar vingårdsmark där topparna kommer från tre riktigt aktade vingårdar, nämligen Chambertin, Chapelle-Chambertin och Chambertin Clos de Bèze, där ägandet i den sistnämnda uppgår till hela 5,5 hektar.

Nu ska vi inte leka bland dessa när dagens klunkar inmundigas, utan istället ska det drickas ett vin på druvor som är inköpta och alltså inte kommer från egna vingårdar. Druvorna är från vingården La Justice och tittar man på en karta så blir man kanske lite frågande till vilken kvalitet det är på vingården, utsträckt som den är till öster om RN74.

Låt oss då dofta och smaka på vinet som är en 2008 Gevrey-Chambertin "La Justice", Pierre Damoy. (Då druvorna är inköpta står endast Pierre Damoy på etiketten, alltså inte Domaine Pierre Damoy)

En rackarns tät körsbärsfrukt med lite marsipan eller rent av bittermandelinslag. Körsbären får samsas med vedartade, örtiga aromer och en begynnade skogstjärn, om än så ung. Skogen visar sig också med vissa spår av gröna tallbar. En ung och rätt angenäm doft med även vissa inslag av kafferost och lakrits.

I munnen är det i huvudsak syran som paras med sura bärsmaker som ger sig tillkänna. När jag lägger till tanniner och en örtbeskig smak önskar jag att jag hade väntat lääääänge med den här flaskan. Visst finns här en paket av möjligheter i bakgrunden, men i min smak är drickvärdet idag inte i närheten av priset på 395:-. Har du flaskor så ge dig till tåls ett antal år är mitt råd.