lördag 4 juni 2011

För tidigt ute med La Justice från Pierre Damoy

Sedan 30-talet har familjen Damoy gjort vin med bas i Gevrey-Chambertin. Idag håller Pierre Damoy i taktpinnen som den fjärde vinmakarmannen i familjen. Pierre har i likhet med många från den yngre generationen vinmakare i Bourgogne stöpt om domänen helt och hållet. Numer är naturlighet och noggrannhet ledord i vingårdarna. Här används inte längre några kemikalier och skörden hålls tillbaka genom gallring av både blommor och druvklasar. Att Pierre tidigare forskat inom området agrikultur gör att valet av metod får lite extra tyngd.

När druvorna väl är bärgade sker sedan en noggrann sortering vid ett nyinvesterat sorteringsbord och resten av hanteringen följer ungefär samma mönster. Nästan uttjatat kanske, men ändå intressant att se att trenden tycks vara så stark rakt över.

Det druvmaterial Pierre har att leka med kommer från mindre än 11 hektar vingårdsmark där topparna kommer från tre riktigt aktade vingårdar, nämligen Chambertin, Chapelle-Chambertin och Chambertin Clos de Bèze, där ägandet i den sistnämnda uppgår till hela 5,5 hektar.

Nu ska vi inte leka bland dessa när dagens klunkar inmundigas, utan istället ska det drickas ett vin på druvor som är inköpta och alltså inte kommer från egna vingårdar. Druvorna är från vingården La Justice och tittar man på en karta så blir man kanske lite frågande till vilken kvalitet det är på vingården, utsträckt som den är till öster om RN74.

Låt oss då dofta och smaka på vinet som är en 2008 Gevrey-Chambertin "La Justice", Pierre Damoy. (Då druvorna är inköpta står endast Pierre Damoy på etiketten, alltså inte Domaine Pierre Damoy)




En rackarns tät körsbärsfrukt med lite marsipan eller rent av bittermandelinslag. Körsbären får samsas med vedartade, örtiga aromer och en begynnade skogstjärn, om än så ung. Skogen visar sig också med vissa spår av gröna tallbar. En ung och rätt angenäm doft med även vissa inslag av kafferost och lakrits.

I munnen är det i huvudsak syran som paras med sura bärsmaker som ger sig tillkänna. När jag lägger till tanniner och en örtbeskig smak önskar jag att jag hade väntat lääääänge med den här flaskan. Visst finns här en paket av möjligheter i bakgrunden, men i min smak är drickvärdet idag inte i närheten av priset på 395:-. Har du flaskor så ge dig till tåls ett antal år är mitt råd.

2 kommentarer:

  1. Italienska surkörsbär och ved, det känns ungefär som den bild vi har fått av Pierre Damoy... elegans är inte ordet. Sen finns det förstås sämre och bättre tagningar på temat. 2008 är nog inte årgången för enklare lägen som det här (jfr den lyckade 2005 La Justice från A Guyon)

    Vinitor har onekligen en hel del gott, men när det gäller Damoy har vi haft generellt svårt att begripa prislapparna i förhållande till vad man får, åtminstone i det dryga halvdussin viner vi provat hittills. Men kanske har vi bara haft otur så här långt, vem vet?

    SvaraRadera
  2. Rara droppar5 juni 2011 13:19

    Kan bara hålla med. Nog är deras egna domänviner bättre än denna enklare inköpta, men prisvärdet håller inte i jämförelse med mycket annat för dem heller.

    De ytterst få Damoy-flaskor jag har ska få vila rejält länge, helt klart.

    (undrar varför jag inte kan kommentera som mig själv just nu......hmmmmm?)

    SvaraRadera