....för att matcha sinnesstämningen fångade jag upp en liten kalifornier från källaren i form av en 2006 Walter Hansel Chardonnay, Cahill Lane Vineyard. Den dracks för sig själv i solgasset och till lite olivoljestekt levainbröd med mjällig gravlax, och funkade definitivt i båda situationerna.
....fast nu sprang jag visst i förväg. Över till noterna.
Med näsan nedgrävd i kupan fångade jag ett trallande tropikerna med frukter utan namn, men också lite vanligheter i form av aprikoser, gula äpplen, fikon och melon. Till det bjöds det på en hel del smör och toast och skopvis av vått grus. Ganska trevligt, men för min Bourgogne-snok känns det lite som en överdos av fet koncentration.
Smakmässigt snackar vi fyllighet med frukt och fett, men också ett lätt citrusbett och en sjungande mineralsvans. Det är dock precis att det hänger ihop då syrorna nästan har börjat sin semester. Visst är det ett gott vin, men mina smakpreferenser ligger åt betydligt mindre ek, så jag känner mig lite trist neutral till detta.
----------------------- * -----------------------
Lite senare så öppnades en flaska rött som sig bör en kväll då grillen får påhälsning av lite kött och haloumi. Vinet kommer från den lilla firman Amiot-Servelle som har sitt säte i Chambolle-Musigny. Det drivs numer av Christian, sonen till Pierre Amiot och Elisabeth Servelle, därav namnet Domaine Amiot-Servelle. För kalenderbitaren bytte firman namnet från Servelle-Tachot till nuvarande namn inför årgång 1990.
Christian har sedan han tog över drivit en domän på ungefär 7 hektar. Vissa vingårdar har förlorats under resan och andra har adderats. Förra året ska han ha återfått ett par Grand Cru-gårdar och äger då en rätt trevlig samling med vingårdar som Charmes-Chambertin och Les Amoureuses i spetsen. Förutom en liten fjuttlott Chardonnay-stockar i Gilly som ger ett vitt vin som provades här, så görs enbart röda viner.
Det vin som dracks idag var deras instegs-Bourgogne, 2007 Bourgogne Rouge, Domaine Amiot-Servelle. Druvorna till vinet kommer från tre vingårdlotter nedanför N74 i Chambolle-Musigny, nämligen Les Plans de Gilbert, Les Pelsons och Les Rues.
Och hur doftade och smakade det då?
Jodå, det bjöds på rätt mycket kraft och koncentration, inte direkt Chambollskt, men rätt fint ändå. I näsan fanns körsbär (åt det kirschiga hållet), hallon och rostade fat, lite lakrits, svagt doftande nagellack och en pinot-krydda som kom krypande efter lite syresättning.
I munnen var det väldigt mycket körsbär som tillsammans med vinets pigga syror och en mängd hyfsat avrundade tanniner gav en väldigt trevlig munupplevelse. Slutklämmen gav samma sak som i doften, nämligen en aning pinot-krydda, men också lite beska och mineraler.
Ett rätt enkelt vin som gav ett trevligt ungdomligt motstånd och som även gav ett riktigt bra prisvärde då det köptes in på rea för 120 DKK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar