Luftandets metamorfos

För ett drygt halvår sedan drack jag min första och hittills enda flaska från Agnès Paquet. Det var inte direkt någon lustupplevelse så förväntningarna inför min andra flaska är inte direkt höga. Nu var ju den första flaskan ett rött vin och vi har nu att göra med ett vitt, så det kan faktiskt vara en helt annan historia.

Dags för 2009 Auxey-Duresses, Agnès Paquet. Låt oss leka........

Första dagen ur nyöppnad flaska och nyupphällt i glaset stöter vi på lite patrull. Först ut är en del reduktiva pustar som lugnar sig efter ett tag, men även i munnen är det störande med vissa tendenser till kemikalievarning. De sista smuttarna är dock ett par snäpp bättre så flaskan åker in i kylen för att få ett mognadsdygn på sig.

Så här dag två är doften en helt annan, den är för det första alldeles frisk och ren och för det andra ganska trevlig. Vi pratar citrus, blommor, lite duschar äpple och en lätt smörig och nötig fetma som omsluts med lätt rökiga mineraler

Smakmässigt är det också ett helt annat vin. Det är bra balanserat med fräsch citrus, lagom med fetinlindnad i kroppen och trevliga mineraler, samt en lätt beska i avslutet. Ett rätt enkelt vin som inte alls skäms för sig, och som framför allt visar hur viktigt det kan vara att lufta sina vita viner. Tumme upp, kanske främst för förvandlingen dock. Serveras med fördel lite svalare än normalt förresten.

En ny bekantskap, Agnes Paquet

Efter en helg fylld med Kaliforniska viner öppnades till slut en flaska röd Bourgogne sent på lördagskvällen. Här kommer först några rader om producenten innan vi tar bedömningen.

I runda slängar en mil väster om Beaune ligger den lilla byn Meloisey. Liten är den både till storlek och till invånarantal. 12,27 kvadratkilometer och 283 invånare enligt de senaste uppgifterna i Wikipedia. I Meloisey finns vinmakarparet Agnes och Sébastien Paquet som driver en liten verksamhet, Domaine Agnes Piquet, med bas i viner från Auxey-Duresses. De producerar även viner från Pommard och Chassagne-Montrachet, samt även både ett vitt och rött på Bourgogne-nivå. Nyligen inköptes även en lott i St-Aubin, så snart utökas erbjudandet.

Filosofin är enkel och bygger som hos många andra i Bourgogne på att arbeta så naturligt som möjligt. I vingården innebär det bl.a. att man plogar, håller ner skördeuttagen och håller igen när det gäller kemikalier. Samma tankar går igen hela vägen från skörd till lagring och målet är att påverka vinet så lite som möjligt.

Låt oss då se vad dagens vin, nämligen 2008 Auxey-Duresses Rouge, Domaine Agnes Piquet, har att erbjuda.

Det första glaset, sent på lördagskvällen, var en rätt trist bekantskap. Både jag och sambon undrade vad det var för djur som hade släppts lös från den nyöppnade flaskan. Det var en konstig rödbärsfrukt som slogs mot stora mängder ekrök. Inget som gjorde att vi ville ha mer igår i alla fall.....och så går det ett dygn och vad händer då?

Efter en natt i flaska i kylen och sedan fyra, fem timmar i karaff så har vi lyckats uppfostra djuret en del. Den värsta ekröken är nu borta och bären är tydligare, men fortfarande stör eken i näsan. Frukten där bakom är dock rätt fin med syrliga röda bär. I övrigt finns mer av ekrelaterade dofter och lite örtiga inslag. Inte direkt en doft som övertygar.

I munnen är återigen frukten rätt ok, men det finns en ek och en beska som definitit stör intrycket för mycket och i takt med ökad temperatur blir problemet bara värre och värre.

Totalt sett ett rätt trist vin och det blir definitivt inte återbesök. Jag har en flaska av det vita syskonvinet i källaren och återkommer med hur det funkar. Priset för härligheten landade på 231:- och är en privatimport från Swedish Brand.