söndag 9 oktober 2011

En ny bekantskap, Agnes Paquet

Efter en helg fylld med Kaliforniska viner öppnades till slut en flaska röd Bourgogne sent på lördagskvällen. Här kommer först några rader om producenten innan vi tar bedömningen.

I runda slängar en mil väster om Beaune ligger den lilla byn Meloisey. Liten är den både till storlek och till invånarantal. 12,27 kvadratkilometer och 283 invånare enligt de senaste uppgifterna i Wikipedia. I Meloisey finns vinmakarparet Agnes och Sébastien Paquet som driver en liten verksamhet, Domaine Agnes Piquet, med bas i viner från Auxey-Duresses. De producerar även viner från Pommard och Chassagne-Montrachet, samt även både ett vitt och rött på Bourgogne-nivå. Nyligen inköptes även en lott i St-Aubin, så snart utökas erbjudandet.

Filosofin är enkel och bygger som hos många andra i Bourgogne på att arbeta så naturligt som möjligt. I vingården innebär det bl.a. att man plogar, håller ner skördeuttagen och håller igen när det gäller kemikalier. Samma tankar går igen hela vägen från skörd till lagring och målet är att påverka vinet så lite som möjligt.

Låt oss då se vad dagens vin, nämligen 2008 Auxey-Duresses Rouge, Domaine Agnes Piquet, har att erbjuda.




Det första glaset, sent på lördagskvällen, var en rätt trist bekantskap. Både jag och sambon undrade vad det var för djur som hade släppts lös från den nyöppnade flaskan. Det var en konstig rödbärsfrukt som slogs mot stora mängder ekrök. Inget som gjorde att vi ville ha mer igår i alla fall.....och så går det ett dygn och vad händer då?

Efter en natt i flaska i kylen och sedan fyra, fem timmar i karaff så har vi lyckats uppfostra djuret en del. Den värsta ekröken är nu borta och bären är tydligare, men fortfarande stör eken i näsan. Frukten där bakom är dock rätt fin med syrliga röda bär. I övrigt finns mer av ekrelaterade dofter och lite örtiga inslag. Inte direkt en doft som övertygar.

I munnen är återigen frukten rätt ok, men det finns en ek och en beska som definitit stör intrycket för mycket och i takt med ökad temperatur blir problemet bara värre och värre.

Totalt sett ett rätt trist vin och det blir definitivt inte återbesök. Jag har en flaska av det vita syskonvinet i källaren och återkommer med hur det funkar. Priset för härligheten landade på 231:- och är en privatimport från Swedish Brand.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar