2008 Bourgogne Hautes Côtes de Nuits, Gros Frères et Soeur

Ibland hittar man viner här på hemmaplan som levererar precis det man vill ha och till ett vettigt och rimligt pris. Så har det varit när det gäller tidigare årgångar av Bourgogne Hautes Côtes de Nuits från Domaine Gros Frère et Soeur. Problemet är att ibland så är saker lite för bra för att vara sanna och så var fallet här. Jag hade i vintras/våras kontakt med Vinitor och fick då reda på att de inte fått någon tilldelning av årgång 2008. Hur det är eller blir med årgång 2009 vet jag inte.

I min lilla jakt på alternativa leverantörer så landade jag för ett tag sedan hos Weinhandlung Drexler, ett tyskt företag med både restaurang och vinhandel och som levererar Bourgogner hem till dörren för ett vettigt pris. Utbudet är helt OK med 40 olika producenter och bland producenterna hittar vi bl.a. Domaine Gros Frère et Soeur. Priset för eftersökt flaska är 19:50 Euro och det står sig, efter frakt och skatt, hyfsat väl mot de 195 SEK det kostade på systembolaget.

Enda smolket i bägaren är att leverantören inte uppträdde hundra procent proffsigt. De levererade fel BankID när jag skulle betala och DHL-numret jag fick för spårning funkade inte alls. Stöket till trots så landade flaskorna hemma efter några dagar och nu kan frukten av det skördas.

Att vi idag pratar om 2008 Bourgogne Hautes Côtes de Nuits, Domaine Gros Frère et Soeur är väl lätt att räkna ut, så låt oss smaka. Lite info om producenten och vad jag tyckte om årgång 2007 finns förresten här.

Efter en lätt dos målarlåda är en lite skitig bärfrukt blandad med fatrost det första som slår till i näspartiet. Sen dansar de syrliga röda bären parad när jag forcerar in lite luft i juicen. Även hösten gör sig påmind med skogsmossa, dagsgamla, fuktiga champinjoner och en örtighet som lutar svagt åt tall. Ta mig sjutton om det inte finns lite rått kött i doftbilden också.

Smakmässigt är det här så enkelt att gilla tack vare de syrliga röda bären och den omedelbara drickbarheten. Det är så skönt när syrliga bär som lingon är tydliga och enkla att fånga och samtidigt finns ingenting som påminner om något surt. Att det sedan finns ett avslut som är lite snyggt småbeskt och stendammigt vilar kvar och dammar upp strupen till en önskan om nya klunkar gör inte saken sämre.

Det här vinet funkar precis som sina föregångare alldeles utmärkt och det både till en mild indisk gryta och efteråt utan sällskap när det här skrivs. Påfyllning är högst trolig.