Meursault - Rött där det ska vara vitt och tvärtom

I Meursault finns i runda tal 400 hektar uppodlad vingårdsmark. Merparten av marken används för produktion av vitt vin, men det produceras faktiskt också en del rött. Av den totala produktionen på över 200.000 lådor vin räknar man till ungefär 4.000 lådor med rött vin. Detta vin kommer från olika appellationer, nämligen:

• Meursault Rouge (Village och 1er Cru)
• Volnay Santenots

De mest intressanta rödvinerna är de som kommer från de vingårdar som ligger i nordostliga Meursault, på gränsen till Volnay. De vingårdar det gäller är i huvudsak Santenots, Plures och Les Cras. För Santenots gäller t.o.m. att om det tillverkas rött vin därifrån så klassas det som en Volnay, därav Volnay Santenots. För övriga vingårdar gäller Meursault.

För att göra det ännu knöligare kommer dagens vin från grannbyn i sydväst, alltså Blagny. Här gäller reglerna att i Blagny tillverkas bara röda viner, alltså får det vita vin som produceras i byn beteckningen Meursault-Blagny eller Meursault 1er Cru, med eller utan vingårdsnamn. Vinerna kan också betecknas som Puligny-Montrachet om de ligger närmare den byn.

Knöligt värre som så ofta i Bourgogne, men också en hel del av charmen.

Över till vinet som idag är en Meursault 1er Cru Blagny från Domaine Gerard Thomas och årgången är 2006.

Som ofta hos denna producent så märks eken tydligt och det är det första min näsa registrerar även denna gång. Utöver rostad ek finns även smörtoner, honung och gult äpple. Ett litet drag av lösningsmedel kan också skönjas, utan att vara obehagligt.

I munnen tillkommer en tydlig citrus och rätt trevliga mineraler. Det finns också en livlig syra kvar, men, men, men......eken tar för stor plats i min smak.

Det är lite trist att säga det, men i mitt tycke så likriktar producenten sina viner alldeles för mycket genom att döva dem med en överdos ek. Jag har inget emot ek, men när den tar bort själ och terroir har det gått för långt. Jag har en lunta viner kvar från producenten, men kommer inte att köpa fler på några år, utan inväntar och ser om Gerards döttrar får lite bättre ordning på kvalisorten i framtiden. Det här är nämligen långt ifrån värt investerade 32 Euro.