2004 och Nuits-St-Georges - två saker som kanske inte riktigt är i min smak

I början av 1900-talet inleddes en saga som efter lite turer och generationsskiften landade med att Robert Chevillon tog över sin fars domän och skapade dagens namn för domänen, nämligen Domaine Robert Chevillon. I början av 1990-talet började sedan sönerna Denis och Bernard arbeta med Robert och sedan 2003 då Robert drog sig tillbaka har de full kontroll över produktionen.

Som brukligt är i Nuits-St-Georges är detta en rödvinsdomän och ägorna uppgår till i runda tal 13 hektar vingårdsmark, men i likhet med bl.a. Henri Gouges gör de även lite vitt vin, bl.a. ett vitt vin på den muterade Pinot-variant som finns här. Det adderar lite extra arbete då dessa rankor inte står i klunga, utan är utspridda lite överallt. Pappa Robert orkade inte bekymra sig om det, utan han lät helt enkelt dessa druvor följa med i bulken.

Tittar man vidare på vilka ägor som domänen har måste man imponeras över att de har en palett med åtta olika 1er Cruer från Nuits-St-Georges. Det är nog så enkelt att det är lokalt världsrekord.

Idag ska det drickas från en av dessa 1er Cru-lägen, nämligen en gård som ligger mitt i den norra delen av Nuits-St-Georges, Les Chaignots (Plats där det växer ekar). Vinet är från den lite svagare årgången 2004.

Här reagerar jag direkt på färgen i glaset. Den uppvisar väldigt tydliga mognadstoner med en tydlig tegelnyans i hela kroppen.

I näsan finns lite ungdom kvar med en frukt som består av körsbär och lite av sådana där malda persikokärnor som används till godisfyllning. I övrigt är det dock i huvudsak mognad som visas upp, eller vad sägs om jordighet och grus som får samsas med lite läder och kött. För att komplettera bilden finns även mjuka, malda kryddor med en orientalisk touch och även lite fin lakrits.

I munnen finns som tur är en del av frukten kvar och så även en trevlig syra och en liten tanninstruktur, men som så mångra andra 2004or är mognaden på stark frammarsch. Detta funkar dock definitivt fortfarande och jag gillar i synnerhet avslutet som ger en viss pepprig kryddiget, lite lakrits och mineral.

Trots detta kommer jag nog aldrig att bli ett riktigt fan av viner från Nuits-St-Georges. Det är inte riktigt min stil helt enkelt. Just i det här fallet är det inte heller motiverat med priset på över 400 kronor. Exakt pris råkade jag precis radera och jag orkar inte återskapa det just nu.