Det finns kilometervis skrivet om det varma året 2003 på andra håll, så jag tänker inte ge mig på det alls. Det enda jag kan konstatera är att många vinmakare hade svårt det året och att det även gällde i lilla Bourgogne.
Många viner från årgången har inte direkt fallit mig i smaken och jag har nu under ett tag korkat upp de få kvarvarande flaskorna från det året och nu senast klämde vi den sista spillran som gör att årgång 2003 är rensad i källaren.
Sist ut i ledet var alltså 2003 Mercurey 1er Cru "Clos des Barraults", Domaine Michel juillot, ett vin som faktiskt funkat osedvanligt bra över åren. För tidigare notering, se här.
Här får vi en rätt ren och tät rödfrukt i form av körsbär, men även lite mer mognad där dragningen börjar hamna åt katrinplommon och russin. Det som hänt sedan sist är dock att vi har begåvats med en målarlåda i vardande. Till detta finns en fond eller bakgrund med Pinot-kryddor, lakrits och en lät sväng av sous-bois. En trevlig, men inte märkvärdig sniff.
Munkänslan är numer att mognaden har tagit tag i vinet och att den rena frukten numer är lite grumlad och har blivit en blandning av lite söt sönderfallande frukt och lite jordighet och tobak. Syran lever kvar och gör att vinet ändå känns rätt friskt och spänstigt, medan tanninerna numer är väldigt nerslipade. Ett lättdrucket vin med begynnade mognadsfas där producenten definitvit lyckats riktigt bra det varma året 2003.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar