2007 Meursault "En la Barre", Domaine Antoine Jobard

En av traditionalisterna i Meursault har länge varit Francois Jobard. Han inledde sin vinmakarbana tillsammans med fadern redan 1957 och lämnade över till sonen Antoine så sent som 2006, så man kan väl lätt påstå att han har en del erfarenhet och rutin.

Denna har han numer lämnat över till sin yngste son, den enda i barnaskaran som verkar villig att axla vinmakarmanteln. Efter ett antal årgångar tillsammans har Antoine valt att fortsätta den traditionella vägen och skapa Meursault "som den ska göras" om man lägger sig i så lite som möjligt. Sedan 2006 är Antoine den som har fullt ansvar för domänen och från årgång 2007 kom det naturliga namnbytet till Domaine Antoine Jobard.

På domänen härskar ett organiskt tankesätt, men utan några certifieringar, då de egentligen inte behövs. Målet är ju inte diplom och certifikat, utan riktigt goda viner. Uttaget är rätt lågt och storleken på ägorna är inte mycket att skryta med. Man äger själva 4,8 hektar, men hanterar totalt runt 6 hektar.

Sedan 2006 då man ryckte upp Pinot-plantor i Blagny har domänen endast producerat vita viner. Nästan allt är från Meursault, men en liten skvätt (0,17 ha) Puligny sticker ut som katten bland hermelinerna. Ägorna toppas av några 1er Cru-lotter och fylls ut av några fina Village-dito. Dagen till ära ska vi ge oss på en av Village-lotterna, nämligen "En la Barre". Vinet är 2007 Meursault "En la Barre", Domaine Antoine Jobard.

Doften för först tankarna mot nötig, oljig fetma och tyngd för att sedan glida över i mineraler och rök som nästan för tanken till lättrökta charkuterier. Frukten består av citrus i form av lemon curd och cantaloupemelon som toppas med ett floralt skimmer.

Smaken tar citrusen till en annan nivå, med mer syra och skärpa och en ganska rejäl släng av grapens beskare delar. Motpol till detta är en typiskt smörigt fet Meursault-kropp. Helhetsmässigt blir det ett rätt snyggt bygge som dock kommer att bli ett par snäpp bättre när syran lugnat sig lite och byggts in i helheten, enligt mina smakpreferenser i alla fall. Avslutet med sin beska citrus och rätt kraftiga mineralitet som liksom bara stannar kvar gör ändå att vinet får sin uppåttumme redan idag. Den här domänen vill jag dricka snart igen, men då ett bättre läge och mer moget. Jakten börjar NU!