I Gevrey huserar en drös duktiga vinmakare, men troligen bara en som från början mekade med stridsflygplan innan han ändrade yrkesbana och blev vinmakare. Ett sånt lappkast kommer sig oftast av att man möter kvinna och det finns ett familjearv att bevara. Precis det hände när en viss Gérard Harmand mötte Martine Geoffroy och med start i några doser kärlek står de nu tillsammans för Domaine Harmand-Geoffroy.
Fortsättningen på storyn är att efter lite klassiskt franskt sängknakande ploppade det fram en liten Philippe i början på 80-talet och när han växte upp växte också vinfamiljen. De driver nu sin business tillsammans och delar upp sysslorna efter intresse och kompetens.
Det här är en ren Gevrey-familj där samtliga plantor växer i byn och totalt innebär det här ungefär 9 hektar mark. Dessa är fördelade i hela klassificeringsspektrat med både en gnutta Regional-klassat och en gnutta Grand Cru, men huvudparten består av Village-klassad mark och en del 1er Cruer. När det gäller de Village-klassade lotterna så vinifieras en del separat och sedan finns en Cuvée. Det vin vi dricker idag är Village-Cuvéen och vinet är 2007 Gevrey-Chambertin, Domaine Harmand-Geoffroy.
Här kommer det inledande puffar av rätt mycket ek som kanske inte blåser bort helt och fullt, men som lindras och ger ett ekspektrum från svagtrostade toner till olika bazaar-kryddor. Till det en fin röd frukt med stor andel hallon, men visst finns här även körsbär och mer syrliga bär, lakrits och lite örter. Huvudintrycket är dock ett ungt vin där doftplymen inte är det som säljer vinet.
I munnen händer det lite mer med en ung frisk syra som bär fram den syrliga frukten där hallon fått ännu tydligare sällskap med mer syrliga kusiner från skogen. Än så länge bryter ekbeskan igenom en aning, men frukten, örterna, lakritsen och den silkighet som svagt börjar anas gör att det är ett kul och trevligt vin att dricka nu, men det här är ett vin som jag tror kommer kunna utvecklas riktigt bra och bjuda på helt andra saker om en handfull år.
Allt besannas ett dygn senare när vinet byggt ihop sig bättre och fler dofter med bl.a. viol vuxit till sig och så har känslan i munnen landat i ett lugnare och mer elegant vin med tydligare silkighet. Riktigt gott båda dagarna, fast på olika sätt. Vinet ingår numer i "fylla på"-listan och sambon skriver definitivt under på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar