måndag 21 maj 2012

En touch av NSG, men ändå Gevrey-Chambertin


Sedan snart 300 år har släkten Liger-Belair verkat inom vinnäringen i Bourgogne. Lite kortare tid, eller mer precist sedan 2001, har Thibault Liger-Belair tagit över en återbördad familjeegendom och skapat en firma med en lyster av kvalitet. Om namnet Liger-Belair förresten klingar bekant så är Thibault kusin med Louis-Michel på Domaine du Comte Liger-Belair.

Domänen gör viner från sammanlagt dryga 7 hektar mark utspridd i Vosne-Romanée, Vougeot, Nuits-St-Georges och Gevrey-Chambertin. Topparna finns i Richebourg och Clos du Vougeot, men det finns också några fina 1er Cruer med Les St-Georges i spetsen.

Här på firman lyser EKO-lampan starkt, något som innebär allt från plogning med häst till att lyssna efter boskapshjordar med örat till marken.....ja nästan då. Väl skördade är fokus att druvorna ska vara så friska och hälsosamma som möjligt och efter det ska inblandningen vara så liten som möjligt. Det uttjatade mantrat att producentens signatur ska vara underställd vinets terroir råder självklart....och nu känns det som att det är dags att smaka.....

....ja och vinet är 2009 Gevrey-Chambertin "La Croix des Champs", Thibault Liger-Belair.




Näsan avslöjar att vi har att göra med värme, ja i form av ett varmt år. Det är körsbär i ett kirschigt format med en touch av alkohol och tendenser till målarlåda. Hade det inte dämpats av en ekrusticitet, jordighet och animalitet hade det nog blivit till ett doftspjut rakt upp i näsan. För att bredda plymen adderar vi också lite blommor, anis och kryddor, samt en skopa mineral. Oavsett vad man gillar doften kan den inte beskyllas för blyg eller karaktärslös. Blint hade jag nog mer trott på Nuits-St-Georges än Gevrey-Chambertin, men det finns ju även stor variation inom den senare byn.

I munnen är det rätt mycket frukt med dragning åt det söta som kallar på uppmärksamhet. Frukten får dock inte riktigt understöd av varken syra eller tanniner för att skapa något riktigt intresse för min del. Kanske är det sötfrukten parad med jordighet á la Nuits-St-Georges som gör det, men det går inte riktigt smakmässigt ihop med mina smakpreferenser.

Det sista glaset dag två har det hänt en del och då har bitarna bättre fallit på plats. Det är inget snack om att det är ett bra vin och att det har utvecklingspotential och gillar du bra viner från Nuits-St-Georges kan det nog sitta som handen i handsken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar