Bourgognes övermadam är definitivt Madame Lalou Bizet Leroy. Hon tronar med finfina äganden i DRC och sina egna ägor, D'Auvenay och Leroy. Lite mindre finfina är vinerna från Négociant-verksamheten, där klass och variation halkar ner betänkligt på stegen, men ibland funkar de fint och som vardagsstjut är det fino vino.
Senast jag drack ett syskon till kvällens flaska hade jag kunnat luras till Italien, så jag är minst sagt intresserad av vad dagens flaska 2000 Bourgogne Rouge, Maison Leroy har att erbjuda.
En rätt skön doft bestående av ett spann från körsbär till lite målarlåda och som hållplats på vägen rätt kirschiga körsbär. Här finns också ett rätt uttorkat, jordigt drag med animaliska inslag. Kryddmässigt är det en påse ek och orientkryddor, toppat med lite lakrits. Trevligt, men inte ett sniffarvin.
I munnen är vinet fortfarande påtalande ungdomligt med frisk syra och en del tanninbett kvar, om än hyfsat nedslipat. I övrigt är vinet lättdrucket med syrlig frukt, viss kryddighet, örtbeska och lite uttorkande mineraler i svansen. Sista glaset bjuder tom på lätta drag av sötlakrits.
Troligen den bästa av de flaskor (5 st) jag testat. Det är dock remarkabelt vilket spridning det har varit när det gäller flaskvariation. I vissa lägen undrar jag om det överhuvudtaget är samma vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar