Från att ha varit en eftersatt domän har det tagits jättekliv allt sedan Nadine de Nicolay beslöt sig för att "på egen hand" ta hand om familjens ägor. Hon har både på egen hand och tillsammans med en duktig baranaskara utvecklat domänen, Domaine Chandon de Briailles, till att numer vara ett aktat namn i Bourgogne.
Ägorna är rätt koncentrerade till Pernand-Vergelesses, Savigny-Lès-Beaune och Aloxe-Corton, där gräddan av marken ligger på Corton-kullen, med ägor i en handfull Grand-Cru-gårdar. Det man kanske ändå är mest känt för är ägandet i Ile des Vergelesses, en vingård i Pernand-Vergelesses med perfekt läge i slänten och solslukande från sydost. Ett solslukande som inte på något sätt hindras av den stora Corton-kullen. Domänen har ett rejält majoritetsägande i vingården och gör både rött och vitt härifrån, mest rött dock.
Innan vi ger oss på vinet är det viktigt att notera att vinmakningen på ett sätt sker lite annorlunda än normalt. Det man gör är att å ena sidan ta med stjälkarna, helt eller devis, för att på så sätt ge vinet mer karaktär, medan man å andra sidan använder extremt lite ny ek för man vill inte få ett ekgenomslag i vinerna.
Låt oss se vad resultatet av detta blir för en flaska rött från primärägan, d.v.s. en 2005 Pernand-Vergelesses 1er Cru "Ile des Vergelesses, Domaine Chandon de Briailles.
Katjoff!! Här möts man av en rökig vägg med kamrat jord hand i hand. Vad som är mineral respektive fat känns svårt att reda ut då doften är rejält kompakt till en början. Efter hand kan man dock plocka isär lite kaffe, grus och järn om min näsa nu känner rätt. Samtidigt ger sig både fina röda bär och blommighet tillkänna....och fortsätter man doftletarjakten kommer diverse kryddor, vedartad örtighet och mint. Bakom den rökiga väggen finns helt klart något riktigt fint på gång.
I munnen har jag lite svårt att komma överens med vinet i det stadium det har idag. Det första intrycket är ett relativt lätt och härligt, sirligt och syrarikt vin med en mix av lätta röda bär i form av jordgubbar, hallon och senare även lingon. Från tidigt mittparti och långt in svansen gör vinet ett könsbyte och vräker ut en beska som döljer det mesta av det gottiga som finns i bakgrunden. Jag glömmer till och med bort tanninerna. Här behövs enligt min bok en rejäl stund i källaren innan stjälkbeskan har integrerats tillräckligt i vinet. Dock finns det definitivt en potential till något snyggt i framtiden.
Typiskt ett vin man nog borde köpa mer av och "glömma bort" i alla fall en fem till tio år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar