måndag 26 december 2011

Blekt, blekt rött, men riktigt gott ändå

Högt upp på slänten ovanför byn Chassagne-Montrachet ligger vingården Clos-St-Jean, en vingård där de bästa vinerna som produceras faktiskt är röda. Vingården som är en 1er Cru består av följande delar:

  • Clos-St-Jean - 5,08 ha
  • Les Rébichets - 5,45 ha
  • Les Murées - 1,61 ha
  • Chassagne du Clos St-Jean - 2,02 ha

Summa summarum drygt 14 hektar vingårdsmark.

En av de producenter som gör rött vin härifrån är Jean-Marc Morey. Vinet som produceras liknar övriga viner härifrån när det gäller färgen. Den är nämligen rejält transparent, även med burgundiska mått mätt. Man ska dock inte luras av färgen. Här finns mer smak och lagringsduglighet än man tror vid första bekantskap.

Vinet som dricks idag är ett återbesök till ett vin som senast testades i februari, nämligen 2005 Chassagne-Montrachet 1er Cru "Clos-St-Jean", Domaine Jean-Marc Morey.




Fruktmässigt har vi sedan senast vandrat från tydligt fokus i körsbär till att hallonen får spela en tydligare roll. I mina anteckningar står att primärdoften visar upp körsbär, hallon och fina fat, men att det mest är hallonen som stannar kvar. Till denna bas kan läggas en tydlig mineralitet och en uppsjö av örter och finmalda kryddor, kryddor som lämpar sig väl nu i juletid. När tempen stiger i glaset tillkommer också drag av undervegetation och en lakrits som växer och växer. Ett knappt år har definitivt gjort sitt till. Vinet börjar öppna upp en annan mer komplex sida.

Smakmässigt finns det återigen stora doser hallon som samsas med lite mindre doser av körsbär och tranbär. På det har vi kamraten lakrits, viol, en näve örter och kryddor, samt en avslutande beska och mineralitet.....ett mönster som känns igen gång efter annan i vinerna som slinker ner här hemma.

Strukturmässigt finns det ännu liv i vinet med en bra syra och en nästan omärklig matta med tanniner som ändå ger en svag, men tilltalande strävhet.

Den sista sniffen och klunken ger en nästan mystisk, kryddig doft åt violhållet och smakprofilen sjunger åt det silkiga, lite sammetslena hållet med söta lakritstoner. Ett vin det är svårt att inte gilla redan nu, men som nog kommer att ta ett steg till redan det närmaste året.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar