Beaune, en massa 1er Cru-mark - och ett smakprov

I Beaune finns det inga vingårdar som klassificeras som Grand Cru, men däremot en räcka vingårdar som klassas som snäppet lägre, d.v.s. 1er Cru. Det mest intressanta är kanske inte antalet, utan den totala storleken. Det finns nämligen 337 hektar vingårdsmark i Beaune klassat på denna nivå. Rejäla mängder helt enkelt.

Flera av vingårdarna är också stora var för sig eller vad sägs om listan nedan:

• Les Grèves 31,3 ha
• Le Clos des Mouches 25,2 ha
• Les Cent Vignes 23,5 ha
• Les Teurons 21,0 ha
• Les Aigrots 18,7 Ha
• Chaps Pimont 18,2 ha
• Les Bressandes 17,1 ha
• Clos du Roi 13,3 ha

Sådana storlekar gör såklart att det finns en hel del variationer inom vingårdarna så det gäller att ha lite koll på var producenten har sin lott eller sina lotter. Vinet som ska drickas idag kommer från Clos du Roi, en vingård gränsande mot Savigny-Lès-Beaune. Vingården är till stora delar är klassad som 1er Cru, men den lägst belägna delen på 0,3 ha är Village-klassad. Exakt var i vingården rankorna till dagens vin är hämtade har jag tyvärr inte lyckats lista ut.

Vinet som dricks är en 2002 Beaune 1er Cru "Clos du Roy", Domaine Prieur-Brunet.

En härligt tät doft av körsbärsfrukt med små inslag av plommon tyder på vitalitet. Det som senare för in tankarna på att vinet inlett sin resa mot övergångsåldern är att målarlåda och jordighet gör sig påminda. I övrigt finns en ek som mest anas som en bakgrundsdoft av kafferost och lite mörk choklad, men efterhand tillkommer en rejäl dos kryddor i en påse med orientkryddor och kryddpeppar. Sen får jag ta mej sjutton känningar av melon och gurka, inte det vanligaste i ett rött vin.......eller så yrade jag eller nåt.

Smaken ger en fortfarande vital och rätt koncentrerad rödfrukt med kirschiga körsbär i första rummet och även med lite inslag av apelsin, dock finns tendenser till att frukten precis har börjat sin uttorkning. Till det finns en lakrits som vandrar åt det söta hållet och en fin beska som ger karaktär, snarare än stör. Syran gör att vinet känns rätt livligt och den finmaskiga tanninmattan adderar till intrycket.

Gott och perfekt till att förgylla söndagens lilla mysstund i soffan. Vinet lever vidare än ett tag och nu är det mest en smaksak när resten ska ryka.