Ännu mer 1999 - Nu en Gevrey-Chambertin från Maume

I Gevrey-Chambertin finns den lilla producenten Domaine Maume. Den person som skapade firmans rykte var Bernard Maume, en man med starka akademiska meriter och en gedigen teoretisk kunskapsbas. Något annat är svårt att säga då mannen blev professor på universitetet i Dijon. Till detta adderades praktisk erfarenhet då unge Bernard hjälpte släktingen Louis Mariller med skörd och en del annat. När Louis ramlade av pinn redan 1956 fanns inga barn som kunde ta över så Bernard fick parallellt med studierna ta över vingården.

Det intressanta med Bernard är att han hade en stor skopa med biokemisk och oenologisk kunskap med sig när han tog över domänen, men den huvudsakliga inriktningen redan från början var att arbeta enligt gamla traditioner och inte börja experimentera med nymodigheter. Det har i huvudsak fortsatt på detta sätt sen dess, men sedan Bernards son Bertrand anslöt sig till firman så har små, små steg mot modernisering skett. Det har dock skett med utrustning såsom ståltankar, sorteringsbord och liknande, men hustilen hålls i övrigt intakt och lutte raisonée härskar här.

Då firman förfogar över endast 5 hektar egen mark har Bertrand adderat en liten négociant-verksamhet till övrig verksamhet. Denna går under namnet Maison Maume. Den egna domänen gör endast viner från Gevrey, men det är allt från Regionnivå till Grand Cru. Négociant-verksamheten adderar sedan lite Volnay, Pommard, m.m., men det mest intressanta är kanske att Bertrand numer gör en liten batch med vitt vin. Det vita går nämligen inte av för hackor, utan är en Corton-Charlemagne.

Från de egna vingårdarna kommer dagens vin som är 1999 Gevrey-Chambertin, Domaine Maume. Lite ålder på flaskan alltså och med ett druvmaterial som kommer från gamla stockar med lågt skördeuttag och tillika är sent skördade, ska det bli intressant att smaka.

Åldern finns definitivt i doften. En doft som har en söt rödfrukt, om än med uttorkningstoner, och som kombinerar denna med jordighet och järn. Med lite hjälp på traven kommer sedan en svag målarlåda, katrinplommon som legat framme och torkat till sig lite, men kanske allra tydligast finns där animaliska drag med doft av köttbuljong. Kryddan till denna är kryddpeppar och fänkål.....och med näsan djupt ner i glaset fångar jag till sist in flera andra former av dofter som ligger åt lakritshållet.

Smakmässigt följer bären upplevelsen i doften. Det är rött, sött och delvis uttorkat. Sedan kommer bittermandel, lakrits och drag av blod. Bygget hålls ihop av tanniner som mest upplevs som små flagor och en syra som ger en välbehövlig ryggrad.

Ett gott vin, men det sticker inte direkt ut och för priset på 39 GBP (The Sampler) kunde jag kanske önskat mig lite mer.