Jag svänger av från Rue Richebourg där skylten vid porten eller öppningen i väggen visar att jag har kommit rätt och låter bilen rulla några tiotal meter tills den parkeras framför rader och rader av vinrankor, precis där en liten mur säger stopp.
Clos Village från bilen
När jag har insupit atmosfären på gårdsplanen en liten stund går jag omedvetet helt rakt på provingslokalen och ringer på klockan, och snart dyker dagens ciceron och tillika firmans numer huvudansvariga vinmakerska upp, nämligen Florence. Florence tillhör den tredje generationen från familjen Heresztyn som sysslar med vinmakande här i Bourgogne, något som startade med farfar Jan och hans emigration från Polen under 1930-talet.
Gårdsplan
När vi pratar om rötter och Polen får jag en känsla av att arvet från Polen finns där och är rätt starkt, men att det räcker med det. Det finns inget behov av att hålla koll på eller kontakt med andra burgundiska vinmakare som har sina rötter i Polen, exempelvis Mikulski, Bzikot eller Serafin.
När vi tittar runt lite på vad firman kan erbjuda för viner och vad vi ska prova idag stannar jag till vid katten bland hermelinerna. Här finns nämligen en flaska Champagne mitt bland alla flaskor fyllda med rött vin, ja förutom en skvätt Bourgogne Blanc som är det enda vita som firman producerar. När det gäller Champagnen är det så att Florence make Simon Mazzini även är vinmakare i Champagne och därav den flaskan. Vinet finns till försäljning på domänen, men idag blev det vare sig det eller firmans vita. Nu var fokus på att prova och köpa rött.
Florence
Till dagens första vin gled samtalet in på arbetet i vingården och i vinkällaren. Känslan jag fick var att i vingården så är man väldigt praktisk och när man blandar sig i är det bara för att hjälpa naturen lite på traven så att resultatet blir det bästa. Det gäller allt från beskärning till besprutning, även om man självklart granskar alla sina stockar systemetiskt och gör insatser när och där det behövs.
När vingårdsarbetet är avklarat så sker en noggrann, manuell skörd, följt av en lika noggrann gallring vid sorteringsbordet. Endast de bästa druvorna är goda nog för att bli vin såklart. Till saken hör vidare att man behåller en hyfsad andel (25-40%) hela klasar beroende på årgångens kvalitet och från vilken vingård druvorna kommer.
Sjäva vinifieringen inleds sedan med en kallmaceration på några dagar, som sedan naturligt övergår till en jäsning som endast nyttjar naturliga jästämnen. Efter ett par, tre veckor av traditionell uppfostran dras musten över till fat, där andelen nya ligger på 25-50%, beroende på vin. Härifrån görs så lite som möjligt tills vinet landar i flaska efter ungefär 18 månader.
Summa summarum en rätt traditionell approach.
Provningsviner
Dags att rikta sitt fokus på de viner som sakta och metodiskt hälls upp i glaset. Vi ska börja med en referens från 2006 och sedan prova oss igenom ett antal viner från 2007 och 2008. Årgång 2010 som jag hade hoppats på att få prova är precis buteljerad och gör sig inte rättvisa, så den kommer tyvärr inte att presenteras idag.
Synd, men vad ska man göra? Här följer lite korta noteringar om vinerna.
2006 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets"
Inledningsvis upplevs det sötaktigt och fruktdrivet med tydliga drag av lakrits och viol, något som dock fort övergår till en rusticictet med rejäla tanniner och en livlig syra att backa upp med. Inte ett vin jag kommer överens med i dagsläget, men ge det några år så.
2007 Chambolle-Musigny
Ett byvin från fyra olika lotter i Chambolle-Musigny. Här märks det att vi lämnar hembyn då vinet är betydligt lättare och har ett svagt floralt uttryck blandat med lätta trädgårdsbär. Nog syns även här en viss dragning åt viol, men inte alls i samma utsträckning. I munnen är det lätt med fina tanniner och bra syra, samtidigt som det nästan upplevs glest i jämförelse med vinerna från Gevrey-Chambertin. Gott!
2007 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets" Som hos storasyster är detta fruktigt och har starka inslag av viol och lakrits, men med den stora skillnaden att sötman och rusticiteten har bytts ut mot årgångens lättare och mer florala toner. Tanninerna är snyggt slipade och syran möter upp bra. Ett vin som är kalasgott idag och som lovar mer.
2007 Morey-Saint-Denis 1er Cru "Les Millandes"
Här pratar vi en massa frukt i form av hallon, jordgubbar och körsbär, samt till det en del kryddor och violer. Smakmässigt är känslan i huvudsak balans och elegans. En lagom stoppning med bra mängd av både syra och tanniner, samt ett bra mineralavslut. Gott!
2007 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Ett steg upp i komplexitet som märks direkt. Bra frukt, kryddor och kaffebod med både lakrits och choklad på besök. Bra strukturell känsla i munnen över hela registret. Problemet jag har är att vinet precis togs fram och serveras lite för kallt. Synd på så rara ärtor, för gott är det.
2008 Gevrey-Chambertin "Clos Village"
"Clos Village" är ett byvin från en enda vingård och det är det vingård jag blickade ut över när jag parkerade bilen. Rätt häftigt att lämna "huvudgatan" i byn och inne på gården så övergår det i regelrätta vinodlingar. Kontrast!
Ett floralt och lättfruktigt vin med bra syradriv, åt det eleganta hållet. Små spår av tanniner ger sig tillkänna innan lakrits och sedan mineraler tar över. Lätt att gilla och med fördel dricka ungt.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "La Perrière"
Lite av en mer komplex storasyster till föregående vin. Även detta är floralt och lättfruktigt med bra syra. Här finns dock en lite silkigare sötma som lindar in lakritsen och violen. Lätt, elegant och gott redan idag.
2008 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Goulots"
Här pratar vi om ett vin som sticker ut helt från de övriga. Till den unga syradrivna frukten finns en motpol som drar åt mognadstoner som skog, svamp och animalitet. Klart udda i sammanhanget och inte riktigt i min smak.
2008 Clos Saint-Denis Grand Cru (Morey-Saint-Denis)
Här känns det som om någon har knutit ihop vinet och det upplevs rätt slutet och svårbedömt, men ändå på något sätt komplext ocxh levande. Jag är helt enkelt inte man nog att bedöma det här idag.
Efter denna lilla uppvisning har vi provat merparten av firmans viner och diskuterar lite årgångar och deras variation. Hos Heresztyn, som hos många andra, är det definitivt så att 2006 är rustikt och bör få ligga kvar ett tag i källaren, 2007 är lätt och tillgängligt redan idag, 2008 är syradrivet och kan lagras länge. 2009 är varmt och fruktigt och kan drickas nu, men kommer nog snart att sluta sig. Men vad händer framåt då?
När vi pratar 2010 är det nog Pinot Noir, balans och elegans vi nämner mest under samtalet och för 2011 gäller en jämförelse med exempelvis 2007. Andra producenter gjorde liknande jämförelser med 2007, men även 2001 och 2008 nämndes.
Under denna del av samtalet när jag tydligare förklarar att jag mest är på jakt efter röda 2010or och undrar vad de har att erbjuda där så försvinner Florence iväg och återkommer med ett smakprov. Jag ska ju inte tvingas köpa årgången helt blint säger hon och jag anar ett extra litet finurligt leende, lite som en stolt tupp kanske.
2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes
Det är rätt kul att efter att ha provat nio viner från Village- till Grand Cru-nivå från olika år upptäcka att ett rätt enkelt vin från 2010 gör störst intryck. I anteckningsblocket står det Satan-i-gatan-bra för sin appellation. Det är fräscht, elegant och helt i balans, även om det buteljerades så sent som i mars och endast har fått två månader på flaska.
Här mest skrattar jag till frukten, sötman, lakritsen, syran, örterna........ja Satan-i-gatan så bra!
Som helhet ett väldigt trevligt besök med bra viner där jag tydligare fick koll på hur husstilen ser ut, även om målet såklart är att uttrycka terroir. Vilken skillnad mot besöket hos Alain Gras där jag nu fick använda engelska och ha vinmakerskan helt för mig själv. Ett besök här kan verkligen rekommenderas.
Packning på gång
Att läsa och tyda anteckningar är ju en sak, men viktigare är kanske vad man köpte med sig. Efter mina intryck från provningen och en del diskussion med Florence landade jag i att det blev idel vin från 2010 och blandningen, inklusive priser på plats, bestod av :
- 2010 Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes - 21,20 Euro
- 2010 Gevrey-Chambertin "Clos Village" - 26,85 Euro
- 2010 Morey-Saint-Denis 1er Cru "Les Millandes" - 34,40 Euro
- 2010 Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Champonnets" - 34,40 Euro
Nu är det bara att börja återuppleva detta på hemmaplan........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar