Definitivt något för mineralitetssuckers

Hur många har inte hittat sin livskamrat under studietiden, och sånt händer såklart även i de bästa av familjer, nämligen bland vinmakarna. För dagens huvudperson inträffade det under 1970-talets studier i oenologi i Dijon. Med vin i blodet sprungen från Sancerre hittade nämligen Jean-Marc Blain sin Claudine Gagnard och vinet i ådrorna började då pumpa snabbare, och resten är liksom historia.

Sväng ihop en lätt mix av namnen och vi landar självklart i firmanamnet Domaine Blain-Gagnard. Det är en liten firma med 8 hektar mark där dryga hälten är uppodlad med Chardonnay och resten i huvudsak Pinot Noir. Firman är bl.a. en av de lyckliga ägarna till en liten lott i Le Montrachet, en liten plätt på 0,08 hektar, men ändå.

Jean-Marc försöker att hålla bra ålder på sina rankor och för att lyckas med det ersätter han dem pö om pö för att på så sätt hela tiden ha avkastning av rankor med rätt genomsnittlig ålder i vingården. 

Idag ska vi prova en flaska från hembyn, nämligen från La Boudriotte i Chassagne-Montrachet. För lite mer bakgrund avseende den vingården kolla här. Nåväl, över till flaskan med 2010 Chassagne-Montrachet 1er Cru "La Boudriotte", Domaine Blain-Gagnard för att se vad som döljer sig där.

Jag kommer på mig själv att gång på gång tänka att det doftar väldigt likt viner från Etienne Sauzet. Det känns liksom friskt, elegant och balanserat redan i den första sniffen. En typisk Chassagne-rök, som samsas med en frisk, men ändå lätt inlindad citrus och en lätt nötig eller oljig honungstouch. Visst finns här lite andra frukter som melon och persika och kanske ett lätt, lätt drag av popcorn, men det blir så sekundärt i helheten.

Intressant nog drar smaken iväg åt ett helt annat håll, men visst kommer citrusen i form av citron igen i smaken. Sen är det dock en oljig stenighet blandad med lätt smak av rök som tar en vidare in i kroppen och som ut på andra sidan landar en i tydligt uttorkande känsla, som om man hade en uttorkande sten utmed munnens inre. Vi pratar också en bra och härlig syra som får citrusen att gnistra och som fint balanserar upp det tydliga mineraldrivet.

Ett riktigt bra vin, men kanske lite krävande, och det behövs att man gillar mineralitet för att det ska smälla till på poängskalan....men är man mineralitetssucker som jag är kvällen räddad. Stor tumme upp!