söndag 5 februari 2012

2007 Vosne-Romanée "Les Hauts de Beaux Monts", Domaine Bruno Clavelier

23 år gammal, med färska betyg, kom Bruno Clavelier hem till familjens egendom och började den mödosamma resan att buteljera på hemmaplan, öka kvaliteten i alla led och sakta expandera verksamheten. Ser man till de superlativer som strös runt Bruno har han nog lyckats rätt väl, även om det numer har gått inflation i uttrycket "rising star".

Enigheten att han numer tillhör de namn i Vosne-Romanée man ska hålla koll på verkar dock total och anledningen är nog mest att han hela tiden levererar och gör riktigt bra viner i en traditionellt saftig stil där även terroir får säga sitt. Kanske har hans bakgrund med studier i både oenologi och geologi något med det att göra?

Det Bruno och hans domän har att erbjuda är välgjorda viner från i huvudsak Vosne-Romanée och de närliggande byarna Chambolle, Nuits-St-Georges och Gevrey. Sedan 1999 finns det även en Grand Cru i portföljen, nämligen 0,34 hektar Corton Rognet. Totalt förfogas över i runda slängar 6,5 hektar.

Ett snabbt hopp över till det vin som nu har druckits över två dagar här hemma, d.v.s. 2007 Vosne-Romanée "Les Hauts de Beaux Monts", Domaine Bruno Clavelier.




En underbart floral och trädgårdsfruktig doft med tydliga drag av smultron och jordgubbar som sedan liksom sträcker ut sig och räcker hela vägen till Bassets svarta vingummi, och då menar jag den ytterst färska varianten. I bakgrunden finns det sedan hela tiden en doft av Pinot-kryddor och lite mineraler. För att vara en Village-klassad flaska från Vosne-Romanée är doftbilden ruskigt elegant och förfinad.

I munnen möts man av en slank fruktsötma med basen i doftens söta röda bär. Munkänslan i övrigt är att syran gör vinet livligt och den näst intill totala avsaknaden av tanniner gör att vinet slinker ner i hastigheten "Blixtafort". Till fruktsötman kan adderas smaker av lakrits, violm vingummi och lite örter och kryddor och ett stänk grus. Häröigt uppnosigt och drickvänligt, men se till att temperaturen inte stiger för mycket om du inte gillar Pinot-sötma.

Andra vinet i rad med riktigt bra drickfaktor, men här finns ett par brasklappar. För det första måste man gilla Pinot med lite tilltagen fruktsötma och för det andra måste man (tycker jag) hålla temperaturen i schack. I rätt temperatur, tämligen kylig, är det nämligen ett utsökt vin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar