En Pommard på rätt väg, signerad Vincent Dancer

På vägen hem gjorde jag en fredagsklassiker och passerade förbi Percys kött för att inhandla lite gott inför helgen. Enligt plan inköptes en rejäl lammstek till på söndag då fars dag ska firas bl.a. genom att min och sambons mödrar ska utfordras....och jag väl landar i en bunt nya strumpor eller nåt annat klassiskt.

Åter till verkligheten och Percys. Lite ensamt placerade bland alla andra stora bitar kött såg jag några små bitar lammentrecôte som fick följa med och utgöra basen till fredagens middag. Efter en liten biltur hem och lite plockande i köket fick köttet snart sällskap av röda paprikor och blomkål på köksbänken. Paprikorna rostades snart söta och blomkålen stektes knaprig i smör och olja, och slutligen fick lammet några ögonblick i pannan. Väl klart skulle detta serverades med ett Café de Paris-smör och en trevlig flaska Pinot.

Efter lite sökande i vindatabasen hade jag äntligen kommit fram till vad vi skulle ha och valet föll på ett av de senare inköp jag har gjort, nämligen en Pommard som borde börja uppvisa i alla fall begynnande mognad. Tanken var att dricka något med i alla fall lite kraft till lammet och samtidigt få koll på om jag borde köpa på mig mer av vinet.

Vinet jag valde var en 1999 Pommard 1er Cru "Les Pézerolles", Domaine Vincent Dancer. Det funkade kalasbra till maten och minst lika bra efteråt när det fått extra skjuts av lite luft. Les Pézerolles är förresten en vingård på 5.92 hektar som ligger precis ovanför Les Petits Epenots. Namnet är till skillnad från de flesta namn som har direkta kopplingar till vingården (sten, plats, natur eller liknande) baserat på namnet på en gammal familj från Pommard.

Tillverkaren av vinet är vinmakaren Vincent Dancer som sedan 1996 har byggt upp en fin domän med bas i Chassagne-Montrachet och då primärt med vitt vin. Det röda står dock inte så långt efter och det ska väl kvällens smakprov utvisa hoppas jag.

Doften baseras fortfarande, trots åldern, på en rejäl och tät körsbärsfrukt med viss kirschighet. Dragen av ungdomen finns alltså kvar, men ett stort steg in i medelåldern har tagits. Det accentueras än mer när vinet landar i gommen och man riktigt känner kampen mellan ungdom och åldrande. Visst finns det kvar ett bygge med trevlig syra och nätta tanniner, men övergången till silkighet, lakrits, kryddor och sötma är påtaglig, och om några år kommer nog nästa nivå av mognad att uppnås.

Trevligt att dricka idag, men jag köper nog på mig några flaskor för att prova om fem respektive tio år eller nåt. Priset är 35 Euro och leverantör är Weinstock (La Bourgogne).