fredag 22 april 2011

Påskkyckling och en flaska rött från Comte Senard

Strax norr om Beaune ligger den berömda Corton-kullen, där det finns rejäla mängder bra vingårdsmark. Bl.a. är detta det enda ställe i hela Bourgogne som har både vita och röda Grand Cru-gårdar. Till det finns en del bra 1er Cru-mark och då kan man inse att det måste finnas bra viner härifrån.




Nedanför kullen ligger den mysiga lilla byn Aloxe-Corton med bara runt 250 invånare och här finns ett fåtal producenter samlade, däribland bl.a. Domaine Comte Senard.

Domänen har sina rötter daterade så långt tillbaka som 1857 då den började byggas upp kring monopolvingården Clos des Meix. Efter ett hopp i kalendern till 1971 så hamnar vi där Philippe Senard tog över rodret och under hans "regim" ökades kvalitetsmedvetandet.  Ett lite udda tilltag var att anlita den libanesiske oenologen Guy Accad för att få ordning på arbetet i både vingården och vinanläggningen, något som har visat sig funka.

Förutom domänens egna vingårdar och viner så ansvarar man sedan 1989 fullt ut för produktion och försäljning av Domaine des Terregelesses viner. Sedan några tillbaka har stafettpinnen lämnats över till nästa generation och idag är det dottern Lorraine Senard som har ansvaret för domänen.

Över till vinet.

Till dagens påskkyckling fylld med stekt, karamelliserad citron och nyskördad timjan har vi plockat fram en ung flaska från Comte Senard, nämligen en 2007 Comte Senard, 1er Cru Valozières. Valozières är förresten en väldigt bra belägen vingård som ligger dikt an till den förträffliga Les Bressandes.



Två saker lyfts upp från det stilla glaset, en ton av rostad ek och en tydlig rödfrukt som redan i näsan känns syrlig. Med lite luft avslöjar sig frukten som jordgubbar och körsbär, och de får samsas lite med kaffe och en gnutta anis.

I munnen är det en frisk och syrafylld rödfrukt som är huvudintrycket. Där finns också örtkryddor och en viss grapefruktbeska och såklart en liten skopa tanniner.

Som helhet ett helt OK vin, men jag hittar inget som riktigt kan motivera priset (494:-). Det ligger inte på den nivån här och nu och det finns andra viner i den här prisklassen med mer potential. Det är gott och funkade till maten, men återköpsklockan ringer inte.

6 kommentarer:

  1. Fantastiskt kul och lärorikt att läsa dina kärnfulla men extremt informativa inlägg. En guldgruva för en bourgogne-wannabe som jag!

    /Patrik

    SvaraRadera
  2. Tack för de orden. Lite av idén med mitt bloggande är ju att själv få lite bättre struktur på mina kunskaper.

    Vad är då bättre än att försöka skriva och hoppas på att det ger inspiration även till andra?

    Kul är det oavsett.

    SvaraRadera
  3. Intressant, den här producenten har vi inte koll på. Din beskrivning av smaken låter ju som högst 300 kr, men en 1er cru som är granne med Bressandes kostar förstås mer. Var handlade du?

    SvaraRadera
  4. Jag handlade på systemet. Prästgårdens vinhandel har ju en del av sina viner på beställningsortimentet. De är dock inte sökbara, utan numren hittar man på deras hemsida.

    Av de viner jag testat från dem på senare tid sticker Heresztyn ut som klart bäst och mest prisvärd. Då har jag iofs inte druckit flaskan från Michel Gros som jag köpte samtidigt med övriga och det tillhör en producent jag gillar.

    Ha ni inte testat Heresztyn så rekommenderas den varmt.

    //PB

    SvaraRadera
  5. Tack! Vi beställde nyligen en 1978 Gevrey-Chambertin från sistnämnda producent. Ska bli riktigt spännande att dricka den ;-)

    SvaraRadera
  6. .....och lova nu att ni bloggar den. Gamla mogna Bourgogner förlängar ju nästan livet.....

    Här fortsätter vi med ungdomar ett tag till. Det finns liksom lite för många att testa

    SvaraRadera