Lite Monthelie värmer upp en frusen kropp

Att ställa sig vid sidlinjen på en fotbollsplan en timme en fredagskväll innebär att kroppen blir frusen in till märgen. Tur då att man redan plockat fram en flaska från källaren. Lite rött värmer ju som bekant upp en ganska bra, men först en snabb återtitt till gårdagens vita från Jean-Marc Morey. Här måste nämligen nämnas att även om syran kanske saknas så är det en ypperlig nektar såhär dagen efter. Både jag och sambon ger tummen upp och vinet kan nog gå mot en riktigt intressant mognad. Ett typiskt fall av....hur gör vi nu med återstående flaskor då?

Nåja, över till dagens vin och producent. Ibland kan en liten kommentar på bloggen göra vinvalet enkelt. Det var tvunget att bli en till Morey och jag har ett tag tänkt prova det senaste Morey-inköpet....så låt oss börja.

Dagens Morey är Pierre Morey och det är en man som har haft många järn i elden, men vi hoppar tillbaka i tiden för historien om domänen börjar långt tillbaka. Redan på 1500-talet finns det nämligen spår av Pierre's förfäder i Chassagne-Montrachet och 1793 slog de ned bopålarna där domänen finns idag, alltså i Meursault.

Ett långt hopp framåt i tiden ger att Pierre's far, Auguste, under 30-talet inledde ett samarbete med Domaine Comte Lafon, så förutom egna viner så gjorde han vin av deras druvor. Allt detta skedde under etiketten Auguste Morey-Genelot. 1971 startade så Pierre sin egen verksamhet, d.v.s. Domaine Pierre Morey och sakta men säkert tog han över samarbetet med Comte Lafon.

Sedan tog denne produktive man även en roll som en chef på Domaine Leflaive, något han sysslade med från 1988 och 20 år framåt. 1984 beslutade sedan Comte Lafon att "plocka hem" produktionen och över ett antal år så tappade Pierre de vingårdar han tidigare hade haft att leka med. Skam den som ger sig tänkte väl Pierre och kickade igång en négociant-verksamhet för att ersätta tappad mark.

Denna resa har till slut landat i en egen verksamhet med egna ägor på runt 10 hektar. Gräddan är vingårdar som ger vita viner från i huvudsak Meursault. Vid sidan av detta finns négociant-verksamheten (Morey-Blanc) som producerar runt  20-30.000 flaskor årligen. Slutligen måste nämnas att för att säkra återväxten arbetar numer dottern Anne tillsammans med Pierre och domänen kommer säkerligen att landa i
säkra händer vad det lider.

Nåväl, nu över till dagens vin, d.v.s. 2002 Monthelie, Domaine Pierre Morey. Druvorna till vinet kommer från 6 olika vingårdar i byn Monthelie, en by som ligger ovanför Meursault och Volnay på en sluttning av Montagne du Chagnot.

En mogen doft av jordgubbar och körsbär samsas med kaffe från de rostade faten. Till det en nästan lite stickig bukett av örter och kryddor, där en sötma och kryddpepprighet känns tydligast i min näsa, men visst fasen svansar lite lagerblad där också. Vem fasen kryddar Pinot med lagerblad these days? Att sedan bjudas på en härlig unkenhet ovanpå det gör att de sista spåren av frusenhet lämnar kroppen och leendet ersätter. En bra och rätt mogen sniff helt enkelt.

Smaken å andra sidan är på sätt och vis ganska enkel och rättfram i sin Pinositet, men den har sin balans i syror och millimeterstora tanniner som bär frukten hela vägen till en väldigt trevlig och mineralisk eftersmak. Snyggt, enkelt och förbaskat drickvänligt....inte Pinot-saft, men nästa nivå på stegen.