Bakgrund
Redan i Catos "De Agri Cultura" som kom ut runt 160 f.kr. finns det beskrivningar om hur fortplantning av vinrankor sker genom ympning, inte något nytt under solen alltså. Det vi vinälskare tänker på när det gäller startskottet för ympning dateras dock till slutet av 1800-talet då man kom på att ympning på amerikanska rotstockar var ett sätt att undvika vinlusens härjningar.
Så långt allting gott och skolboksnamn som Vitis rupestris och Vitis riparia landade i vinodlarvokabulären. Det slutar givetvis inte här, utan människan som den kluriga varelse hon är, skulle förfina det här med rotstock, ympmaterial och jordmån betydligt mer. Det har skett genom lite av en kombination av vetenskap, empiri och känsla, och vi har idag landat i en uppsjö med tänkbara varianter.
Egentligen är det i teorin väldigt enkelt.
- Du har en jord med viss beskaffenhet
- Du väljer en rotstock baserat på denna
- Du väljer en druva eller klon som har egenskaper som matchar jord (eg. terroir) och rotstock
......och vips är du en vinbonde med lysande druvmaterial. Så enkelt är det såklart inte, men teori är ju teori. Låt oss ta det lite mer noggrant.
Rotstockens primära egenskaper
Det finns en grundläggande egenskap för ett rotsystem som måste få vara med och styra val av rotstock och det är rotens förmåga att ta upp och transportera vatten, näringsämnen och annat. Det innebär att olika rotsystem påverkar växtpotentialen hos olika ympmaterial, något som styr potentiell avkastning.
Till det finns det en uppsjö andra egenskaper som tillmäts värde vid valet. Ett exempel på viktiga egenskaper listades av Reynolds och Wardle 2001. Deras lista ser ut som följer:
- Resistens mot vinslusen
- Resistens mot nematoder
- Anpassningsförmåga till jordar med högt PH-värde
- Anpassningsförmåga till jordar med lågt PH-värde
- Anpassningsförmåga till salthaltiga jordar
- Anpassningsförmåga till blöta eller dåligt dränerade jordar
- Anpassningsförmåga till torra jordar
Andra egenskaper man kan hitta om man gräver lite mer i ämnet är bl.a. hur väl en rotstock klarar jordar med kalk/kalksten, resistens mot andra sjukdomar, härdighet mot kyla, påverkan på växtkraft, påverkan på typ av växtsätt, m.m.
Påverkan på vinet
Det riktigt intressanta är väl trots allt hur olika typer av rotstockar påverkar det slutliga vinet. Är det något som man kan märka i det upphällda glaset?
Det har självklart testats vetenskapligt vid ett flertal tillfällen. Testerna har gjorts på flera av vinvärldens stora druvor och har fungerat så att rotäkta plantor har planterats med exakt samma betingelser som ympade plantor. Därefter har druvorna analyserats rent vetenskapligt och testpaneler har druckit av de färdiga vinerna.......och resultatet?
Intressant nog har man tydligt kunnat se skillnad på ett flertal egenskaper såsom olika typer av syror och syramängd, skillnad avseende diverse fenoliska ämnen, m.m. Skillnaderna är olika för olika typer av druvor, och det råder även skillnad mellan olika typer av rotstockar. Utan att gå in på detaljer hamnar man lätt på ren vetenskap när man gräver i ämnet. Är du intresserad har jag listat ett par intressanta länkar nedan.
Sedan hävdas det att olika testpaneler har känt skillnad i rena provningar, så det påverkar alltså även det vi upplever i glaset. Det här innebär att det är av yttersta vikt att välja rätt kombination av rotstock och ympmaterial.
Hut väljer man då?
Det gäller självklart att balansera mellan rotstockens samspel med jordmånen och samspelet med ympmaterialet. Här gäller att ta hänsyn till resistens mot olika sjukdomar, anpassningsbarhet till olika jordar, samt påverkan på växtkraft och druvkvalitet. Inte det enklaste då det tar många år av empiri för att dra nya slutsatser i frågan.
I Bourgogne har man under en tid använt sig av rotstock SO4 (varför dessa sexiga namn?) på bred basis, men på senare år har man övergivit denna till förmån för andra sorter. Anledningen är bl.a. att SO4 i grunden ger för hög avkastning initialt och inte passar så bra för alla jordtyper. Den tenderar bl.a. att ha problem i kalkhaltiga jordar över tiden.
Idag används istället bl.a. följande rotstockar. Följ länkarna för detaljinformation.
161/49 - Föredrar väldränerad jord (sluttningar) är känslig för nematoder och påskyndar mognad till viss del
3309C - Vill ha låga kalknivåer, är känslig för nematoder och påskyndar mognad
41B - Klarar höga nivåer av kalk, men är känslig för nematoder och försenar mognad
Handen på hjärtat, när tänkte du på vilken rotstock som användes för druvorna du har i glaset?
Länkar
Winegrowers
Kentucky state university
South African Society for Enology & Viticulture
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar