En nysläppt och lätt Pommard perfekt för en fredag

Efter en slatt av gårdagens vita från Alain Gras är hela orgeln av smakkörtlar uppställda i givakt och vill ha mer. Beslutet blir ganska enkelt. Det finns ett gäng nyhämtade viner som inte ens har hamnat i källaren och vad kan vara bättre än lite nya, lätta smaker en fredagskväll?

Marssläppet innehöll ju en del gottigt och hemma hos oss landade bl.a. en del flaskor från Fernand et Laurent Pillot. Återigen ett efternamn att hålla koll på då det finns flera Pillots som gör vin. Bäst viner gör kusinerna Laurent och Jean-Marc som  arbetar i varsin domän som båda baseras på en delning av deras fäders domän, Domaine Jean et Fernand Pillot. Sedan finns det en viss Paul Pillot som också är kusin till ovan nämnda producenter. Hans viner är inte alls lika omskrivna och inte heller några jag har druckit. Värt att notera är vidare att alla dessa i grund och botten är vitvinsproducenter med bas i Chassagne-Montrachet. Här sticker dock Fernand et Laurent Pillot ut lite då Laurent även har en hel del ägor i Volnay och Pommard efter sitt giftermål med sin fru Marie-Anne.

Det vin vi öppnade idag är såklart från Fernand et Laurent Pillot och det är deras 1er Cru från Clos de Verger i Pommard. Årgången är 2008. Att notera avseende Clos de Verger är att det ger ett väldigt lätt vin för att vara från Pommard. De som är snälla kan kalla det för en feminin Pommard, medan andra kanske tycker att det är för lätt för en 1er cru från byn. Oavsett åsikt så är det helt klart ett lätt vin för området.

Dags att sniffa.

Fredagsmys rakt in i näsan. Här bjuds fina röda bär och det är jordgubbar som samsas med hallon. Sen ger sig Pommard tillkänna med drag av animalier och även viss jordighet. Ovanpå det kommer också ett litet knippe örter, lite skogsunknad och en rätt markerad doft av peppar.

Väl i munnen känns de röda bären igen, men med ett tillskott av röda vinbär. Det blir tillsammans en tydlig frukt som samsas med pigga och unga syror som efterhand ger efter till ett litet kärvt tanninknippe och en behaglig kryddighet. Vinet hänger också med riktigt bra i eftersmaken och lämnar efter sig en liten skön känsla av alkoholvärme som bara är positiv.

Kanske inte riktigt det man vill ha av en Pommard, men om man tänker bort det och bara njuter så funkar det riktigt bra en fredagskväll. De andra Pommard-vinerna läggs dock ner i källaren för att vänta in lite mognad. Summeringen blir ett helt OK vin för priset, men jag springer inte och köper fler.