Bernard Dugat-Py, en räddare i nöden

Efter en vecka med härlig skidåkning i Sälen stod bra vinupplevelser från Bourgogne högt på prioriteringslistan. Anledningarna var flera. Nummer ett var att den hyrda stugan i Sälen inte hade några vettiga vinglas att erbjuda och vi glömde helt enkelt att ta med egna. Nummer två var att jag fick för mig att ta med lite kraftigare viner som skulle passa till fjället-känslan och det blev lite väl mycket "umpf" för min del. Återkommer med info om detta när jag har smält helhetsupplevelsen.

Nåväl, hemma i huset tog det inte lång tid innan jag gick ner i källaren och hämtade upp ett vitt och ett rött från gamla kära Bourgogne. Det vita var ett kul litet vin från den erkända firman Domaine Bernard Dugat-Py, en av de mer namnkunniga producenterna från Gevrey-Chambertin. Kul att notera är att kusiner till Bernard är både Claude Dugat och bröderna Humbert. Alla finns i Gevrey-Chambertin och sysslar såklart med vin och gör det riktigt, riktigt bra under domänerna Domaine Claude Dugat och Domaine Humbert Freres.

Har man som Bernard sin bas i Gevrey-Chambertin ligger fokus nästan självklart på röda viner, men i denna domäns portfölj finns även en liten del vita viner med en årlig produktion på 1800-2300 flaskor, varav kvällens basvin står för 500-700 flaskor. Vinet är således deras Bourgogne Blanc och årgången är 2006. Flaskan inköptes på Otto Suenson i Köpenhamn, där det för övrigt finns en hel del gottigt från Bernard Dugat-Py i hyllorna, för den som har vägarna förbi.

Efter en vecka utan min favoritnektar var det inte svårt att få mig på fall och för att vara ett basvin så var det här definitivt bra.

Doften bjöd på rejält friska toner där citrus och äpple kom först och snart blandades de med melon och gurka. Till det adderades några stänk av rostade och rökiga toner, med ett tydligt, svagt rostat kaffe. Med tid och luft kom allt mer tropiska frukter fram och mest märktes nog lite ananas.

Samma friskhet återupplevdes i munnen och där var citrus, äpple och melon de frukter som märktes mest. Till frukten byggdes det på med med lite svaga toner av ek och ett avslut med frukternas beska och en mineralitet som låg kvar ganska länge. Definitivt en basbourgogne man vill ha mer och mer av. Då rekommendationen från producenten är att det ska få ligga till sig ännu ett tag till ska det bli kul att ta ett glas imorgon kväll igen. Mums!