Suget efter det vita guldet tycks aldrig ta slut i mig, och det vita guldet är såklart vit Bourgogne av bättre kvalitet från företrädesvis Puligny, Chassagne eller Meursault. Lite som Bermuda-triangeln, men med skillnaden att man inte försvinner, utan mer bara fastnar, i området.
I källaren står, nääää ligger, det en ensam flaska Leflaive och ser sådär övergiven som bara en udda vinflaska kan se ut. I sådana lägen är det bara att förbarma sig och skrida till verket. Öppna, lufta, dofta, dricka......och framför allt....njuta. Hoppas nu att det blir facit med 2008 Puligny-Montrachet 1er Cru "Garennes", Olivier Leflaive.
Doftprofilrn börjar med ljusa frukter i spektrat vitt till gult, med citron....lite lemon curd-aktig i frontlinjen och en floralitet som skimrar i bakgrunden. Här finns också en honungsaktig sötma och ett oljigt eller fett inslag. Sedan finns det såklart en rejält rökig mineralitet som tar över doftintrycket totalt efter ett tag.
Smaken är tydligt citrusdriven med rejäl syra. Denna balanseras dock upp av en i övrigt fet och oljig kropp som gör att helhetsintrycket blir riktigt, riktigt trevligt. Lägg sedan på en viss grapebeska och en rejält kritig mineralitet med i viss mån dragning åt metallfolie och det är svårt att inte gilla vinet. Skitgott är slutbetyget. Det kan liksom inte bli något annat.....och så undrar jag varför jag inte har fler flaskor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar