Jaha, så har det då hänt igen. Jag öppnar en flaska med vetskapen att jag borde lufta vinet för att det ska tonas ner, rundas av och fan och hans moster, men så helt plötsligt upptäcker jag det igen..........flaskan är tom...blixtafort liksom. Det är väl egentligen betyg nog, men här följer också ett par andra iakttagelser.
Vinet är förresten 2010 Spätburgunder, Friedrich Becker. Köpt från allas våran hovleverantör för 149 sekiner.
Första intryck är väldigt mycket fina ekkryddor som vilar mot en fond av rödfrukt, julapelsin och viol. Det som sticker ut lite är känslan av en spritsighet i doften.....mmm, man borde ha luftat.
Sedan kommer en syrlig, nästan lätt spritsig munkänsla med fin enkel rödfrukt med apelsintouch tillsammans med en fin kryddighet. Bra syra, frukt och viss tanninkänsla gör vinet så enkelt att bara klunka ner i stora klunkar. I sin enkelhet och stil ett lysande exempel på drickbarhet. Ett vin som "bara måste" finnas i källaren. Sa jag mineraler förresten :)
Väldigt skönt att det finns mååånga kvar i källaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar