fredag 6 januari 2012

2008 Corton-Charlemagne Grand Cru, Vincent Girardin

Det finns både mytiska och på andra sätt omtalade platser och vingårdar i Bourgogne såsom Romanée Conti och Clos de Vougeot, men på något sätt är det kanske den stora kullen som sticker ut mest i mina ögon. Med den stora kullen avser jag såklart Corton-kullen, den kulle som sträcker sig in i tre olika byar i Côte d'Or, nämligen Ladoix-Serrigny, Aloxe-Corton och Pernand-Vergelesses.

Kullen är så stor till ytan vingårdsmässigt att den totalt sett är uppodlad till 160 hektar med enbart Grand Cru-rankor, en ofattbart stor yta i jämförelse med andra vingårdar i området. Fördelningen av marken är följande:

  • Ladoix-Serrigny - 22,43 ha
  • Aloxe-Corton - 120,51 ha
  • Pernand-Vergelesses - 17,26

och av dessa är det 71,88 ha som får användas till att producera vitt vin enligt följande

  • Ladoix-Serrigny - 6,05 ha
  • Aloxe-Corton - 48,57 ha
  • Pernand-Vergelesses - 17,26 (allt)

För ytterligare detaljer hänvisas till Clive Coates bok som beskriver Corton-kullen och dess vingårdar på ett föredömligt sätt.

Av de producenter som äger mark på kullen är nog Bonneau du Martray den mest omtalade med sina 11 ha, varav deras vita flaggskepp står för 9,5 ha. Utöver nämnda producent finns en mängd andra storheter som äger olika stora lotter. En av dessa producenter är Vincent Girardin som för mig är en producent som levererar på alla nivåer och jag blir väldigt sällan besviken på en flaska från den domänen. Fokus hos Girardin är vitt vin och det som produceras från Corton-kullen kommer från en lott på ca: 0,3 ha.

Årgång 2008 släpptes på systemet i september förra året och mina flaskor har lämnats orörda sedan dess, men nu är det alltså dags att korka upp en 2008 Corton-Charlemagne Grand Cru, Domaine Vincent Girardin.




En "classy nose" är det direkta intrycket. Det är elegant och enkelt med dämpad, men tydlig citrusfrukt och en mineralitet som blandar sten och rök. Till detta finns en söt doft av honung och små spår av gråpäron och gröna äpplen.

Smaken är smeksamt elegant med en perfekt balans mellan honungens sötma och årgångens syra. Annars är det väldigt direkt i sin citrus och grusiga mineralitet och med ett långt avslut med en mineralitet som hänger kvar hur länge som helst.

En klockren start på året avseende vit Bourgogne. Det här behöver inte analyseras sönder utan ska bara njutas som det är. Påfyllning? Kan fiskar simma?

4 kommentarer:

  1. Tack för en intressant notering! Jag har en butelj av denna, men kommer nog att vänta några år till...
    Provade 08 C-C, Bonneau de Martray på nyåret, se notering här - http://barolista.blogspot.com/
    - men den var oerhört sluten.

    /Joakim

    SvaraRadera
  2. Jag ska låta resten vänta ett flertal år, om jag nu kan hålla fingrarna i styr.

    Tänkte öppna en Bonneau de Martray -08 inom den närmsta tiden och först ge den rejält med luft. Annars är det väl så med deras viner att de behöver rejält med tid för att öppna sig.

    //P

    SvaraRadera
  3. Jag har inte varit skitimpad av Girardin tidigare men hade förmånen att prova Bienvenues-Bâtard-Montrachet 2007 förra året (jag köpte också), den är fullkomlig, ett a de absolut bästa vita viner jag druckit faktiskt. Den är så rik och inbjudande samtidigt som den är exceptionellt komplex att man bara storknar.

    SvaraRadera
  4. Det låter som om jag blir tvungen att köpa in jag med. En sån beskrivning är svår att motstå.

    //P

    SvaraRadera