Jag öppnar en flaska 2007 Bourgogne Aligoté, Michel Bouzereau et Fils och förundras över att doften känns väldigt udda. Defektvarning är det första jag tänker på. In i munnen och det spretar lite åt alla håll. Det uppvisar samtidigt en tydlig sötma och en nästan spritsig syrlighet och känns rätt odrickbart. Nåt känns knas och jag lämnar glaset och flaskan.
Efter kanske en halvtimme gör jag en kontroll för att se om något har bättrat sig och vinet har mirakulöst byggt ihop sig till en härlig helhet igen. Ibland förundras man över vad lite tid och luft kan åstadkomma.
Bara att sniffa och dricka då.
Här är det inget snack om att vi har att göra med bokna äpplen och ännu mer bokna äpplen, sen lite citrus, skaldjursmineralitet och en del honung och arrak. En trevlig sniff.
Rejält hög syra, mogen frukt med samma bokna äpplen som i doften. En stor dos citrus, en skvätt lakrits och en skön mineralitet. Citrusen och mineralerna stannar kvar hur länge som helst i munnen.
Tänk vad glad man kan bli över en liten vinös metamorfos när det går åt det här hållet. För min del dricks det här helt perfekt nu, innan boknaden tar för stora steg. Tumme upp till slut alltså, men kanske också en liten påminnelse att aligoté normalt inte ska lagras för länge....om det inte är från vissa lysande producenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar