Leroy - som känslan av en våris

Att dricka vissa negociant-viner från Leroy är lite som en våris, man vet inte om det kommer att bära eller brista. Sista flaskan av ett sexpack Bourgogne Rouge får idag blotta nacken och med facit från tidigare flaskor kan det vara lite vad som helst.

När korken blottas är det som vanligt en småmöglig, fuktig och oroande bild som väntar, ja så har det varit för alla dessa flaskor. När korken är dragen, flaskan rengjord och näsan gjort sitt inser jag att det verkar vara vinst den här gången.

Dags att njuta av 2000 Bourgogne Rouge, Maison Leroy.

Dagens betyg skrivs till fina mognadsdofter med lite uttorkad frukt och en klase körsbär, en sväng lösningsmedel och en jordig, animalisk ton. Det är liksom lite torkat över hela alltet när man tänker efter och tanken drar åt något pulvriserat med jord, bär, lakrits och en drös kryddor.

Smaken skiljer sig däremot en del från doften. Frukten är betydligt yngre initialt med en syra som bär fram lite syrliga bär. Från mittpartiet känns dock stilen från doften igen och uttorkningen byggs upp och formar sedan ett avslut med torkad frukt, lakritspulver och mineraler. Lägg till lite finmaskiga tanniner och bilden är hyfsat bra målad.

Gott och rätt trevligt, men egentligen inte värt pengarna.