Helt plötsligt fanns det visst tid att sörpla i sig lite vin och det har blivit en del blandad kompott. Ett vin jag aldrig druckit förr fick tummen upp, trots att det på typiskt vitt Rhône-manér hade glömt bort syran någonstans. Vinet var 2007 Deusyls de La Pèira, La Pèira och jag dricker gärna likartade viner igen, men inte för ofta.
För att balansera upp otroheten mot lilla Bourgogne fick det bli en återtitt på ett vin jag följt under rätt många år nu. Det var ruskans gott i ungdomen och har sedan varit lite inne i en knuten fas, så nu undrar vän av ordning hur det står till med 2005 Chassagne-Montrachet 1er Cru "Clos-St-Jean", Domaine Jean Marc Morey.
Här pratar vi ett vin som har mognat på sig en del sedan sist. Frukten är tät av körsbär och plommon, med ett understöd av målarlådans finare dofter och drag av mintighet, nästan som tandkräm. Här finns också animaliska drag av kött och blod. Ett vin som doftmässigt lagt på sig några mognadskilon sedan sist, helt klart.
Munkänslan är yngre och mer driven åt körsbär och välbehållen syra. Visst har körsbären fått lite spritighet och en del sötbittra toner, men mestadels känns det ungt och friskt. Tanninerna har mjuknat ett snäpp, men fortfarande finns där små sandkornsstora korn som ger ett fint motstånd.
Totalt sett ett väldigt trevligt vin som vid det sista glaset börjar bjuda på en känsla av silkighet och lakritssötma. Här är det tydligt att det finns potential till ett par ytterligare snäpp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar