Dagens vin är 2009 Savigny-Les-Beaune 1er Cru "Les Hauts Jarrons", Benjamin Leroux. Vinet kommer således från den övre delen av vingården "Jarrons", en vingård som till stora delar kallas "La Dominode", medan den övre delen har sitt enda namn, "Les Hauts Jarrons".
Vingården tillhör de bättre i Savigny och härifrån görs både rött och vitt av duglig kaliber.
En rätt otydlig och diffus doft som liksom förmörkas av eken som sticker ut rätt rejält. Det är allt från en rätt nyhyvlad träighet, till kaffe, choklad och små spår av kola. När man vant sig kommer dock körsbären fram och även lite lätt florala drag. Doften bjuder också på en begynnande murrighet med jord, läder och annat åt det animaliska hållet.
Smaken följer doftprofilen som hand i handske. Till det kan läggas en bra syra, ett tanningrepp som biter tag lite och en värme i frukten. Avslutet bjuder även på lite trevlig grusighet. Det här kan nog bli helt OK när eken har integrerats, men idag är det för mycket ek med dess beska som stör för min smak.
Jag börjar mer och mer undra om jag sakta börjar utveckla en ekfobi.
Vi har också druckit det här vinet, en flaska kvar i källaren. Hade nog hoppats på något annat och mer rödfruktigt från unge Leroux, hans stil känns alltför mörk, ekpräglad och besk för oss.
SvaraRaderaJa, har du ens börjat fundera på ekfobi så är det nog oundvikligt att den utvecklas med tiden. Bäst att ta höjd för det redan nu när du handlar till källaren ;-)
Aj då, jag hade precis börja spana in Leroux, som trots synnerligen svårartade biotankar, verkar göra omtyckt vin. Hans ekprogram har jag dock inte hittat någon info om. Hos Comte Armand såg jag en siffra på 0-50% ny ek. Men samtidigt... jag har drukit viner med 100% som inte smakat ek och 30%-are som gjort det.
SvaraRaderaDet går inte härleda diffusheten till årgången? Jag har ännu inte drukit en 09:a med fokus. Men du är har nog större koll på årgången än mig.
/Claes
@FV - Håller med till 100%. Om eken tillför en extra dimension till vinet har jag inga problem, men när det får den där störande beskan går det liksom bara bort. Den enda producent jag köpt på mig en mindre drös av, trots en rackarns tydlig ek är Mongeard-Mugneret, men där fanns en sån lysande frukt och syra så det gick att se ljuset :)
SvaraRadera@Claes - Det kan väl vara så att vissa 2009or börjar krypa tillbaka och tunnla lite och blir mer diffusa, annars tycker jag nog att rätt många är och har varit rätt tydliga i sin fruktprofil. Här känns det som det är eken som döljer och gör det lite trist diffust, mer än något annat.
Allt handlar ju om hur man behandlar eken. Det är hur tydligt som helst att en del nyttjar eken till fantastiska kryddskapelser, medan andra beskar sönder vinerna. Jag tror att mina lärpengar börjar bära frukt i alla fall. Jag vet rätt bra vad jag vill ha numer.
Stort tack Rara droppar för många intressanta och insiktsfulla inlägg. Följer dig på näst intill daglig basis. Håller med om att Mongeard Mugneret, trots tidvis väl stor förkärlek till eken, leverar spännande viner. Jag undrar om du testat några av deras 2006or och om de öppnat upp för konsumtion? Undrar även om du har tips på handlare med bra Bourgognesortiment i Köpenhamnsområdet.
SvaraRaderaHejsan,
SvaraRaderaHar inte testat någon 2006a från dem de senaste två åren, men jag är rätt säker på att för att de ska passa min smak så borde de ligga flera år till. Du får testa att korka upp och berätta :-)
Jag har handlat en del på Otto Suenson och även lite hos Theis Vine. De senare är dock ofta lite väl dyra. Sen finns ju Vinrosen en bit utanför.
Jag kommer inte ihåg vilken blogg som listade handlare i Köpenhamn, men googla lite så ska du se att du kommer ut med en bra lista.
Jag återkommer inom kort med rapport om en eller ett par av deras 2006or. Tackar för danska tips. Är ständigt på jakt efter handlare med vettigt Bourgognesortiment. Har idag sett resultatet av ett nytt shoppingsätt. Mitt på dagen anlände en låda Domain Ramonet, närmare bestämt Les Ruchottes och Clos de la Boudriotte, levererad från Caveau Chassagne Montrachet. Flaskorna var väl emallerade och ser ut att ha klarat sig från allt för omild behandling. Mums som dock får ligga ett par år. I kväll tar jag mig istället an en Meursault, Bouchere Premiere cru 2004 från Latour Giraud. Regn på varma stenar och fet krita är det första som far genom huvet när jag stoppar näsan i glaset. Det feta gula frukterna hålls i schack av syra och mineral även i smaken. Trots 13,5 procent alc, ett varningstecken i min värld, smakar det friskt. Fantastiskt när producenten lyckas balansera frukten, mineralen och syran till en välavvägd helhet. Attans att det är sista flaskan. Köpt i Meursault för 4 år sen hos Caves des Vielles Vignes som kan rekommenderas trots att de inte erbjuder provning.
SvaraRaderaVad tog Caveau Chassagne i frakt?
SvaraRaderaLite drygt 80 Euro inkl emballaget och flaskorna skickades från Cassagne på måndagen samma vecka.
Radera