Från tjut till njut....eller nåt

Sådär, då har semesterslappandet övergått till mer normala hjulspår och det känns som om det är dags att klämma ur sig några anteckningar som ligger och skräpar. Först ut en gammal trotjänare från Domaine Maillard Père et Fils. Det är en domän som inte gör några stora viner, men delar av produktionen kan i rätt årgångar vara riktigt lyckade. I mitt tycke har deras "Les Grandes Lollières" varit det vin som levererat bäst kittlingar åt smaklökar och gom genom åren och nu är det dags att ge sig hän åt årgång 2008. Klämmer vi ihop beståndsdelarna defineras vinet till 2008 Aloxe-Corton 1er Cru "Les Grandes Lollières", Domaine Maillard Père et Fils.

Vinet hälls upp två dagar i rad och däremellan uppfostras det i korkad flaska i kylskåpet. Vid öppnandet tittar en rätt syrlig doft fram, men när jag kletar ner anteckningarna dag två så har detta gett vika och det sista glaset andra dagen bjussar på en rätt tung doft av hallon och körsbär med stick av körsbärskärnor, marsipan och lösningsmedel. Det finns även en murrighet eller jordighet parad med ett stänk animalier eller en touch av buljong. Slutligen finns det ett rejält lakrisalt inslag som ger mig föraningar och ett litet leende...så in i munnen med vinet.

Smaken är tung i frukten med ett sjuhelsikes lakritsdriv. Syran dansar åttor runt frukten och tanninerna har fövandlats till en avslipad slowfox. Avslutet är så långt, lakrisalt och mineralmättat att leendet sitter som en schmäck i ansiktet. Sen finns där alla spår som troligen kommer att leda till en sammetsskrud för vinet.

Det här är den bästa utveckling av en öppnad flaska mellan två dagar som jag nog har upplevt i år. Syrligt, tillknäppt och lite av en besvikelse dag ett, ger efter en metamorfos ett helt nytt vin dag två. Från tjut till njut....eller nåt.

Det här vinet och Les Grèves från samma producent lyckas nästan alltid leverera, oavsett år. Aldrig stort, men alltid bra och riktigt prisvärt. Skitnöjd!