Les Grèves från Maillard - en trotjänare som funkar

Ett vardagsvin att ha till mat och även som solitär....jag kollar skåpen och väljer ut en trotjänare som jag antar ska förgylla vardagen. Det blir en flaska 2008 Beaune 1er Cru "Les Grèves", Domaine Maillard Père & Fils. Det var inte länge sedan senast, men nu har det hänt saker, i synnerhet dag två....då jag njöt och noterade.

En svagt murrig rödfrukt toppad av mjuka, finmalda kryddor, choklad och kaffe, en släng apelsin och lite mineral. Svårare än så är det inte att skapa ett leende.

Munkänslan stavas slank, med bra syror, en frukt som börjat mogna, och små ,små flagor av lätt greppiga tanniner. Det som gör att jag verkligen gillar det här är det skönt lakrisala, kryddorna och mineralerna, ja, och känslan av apelsin, nästan blodapelsin.

Det här är otroligt lätt att tycka om och jag bara ler när jag vet att det finns en drös flaskor kvar.

En tillfällig flaska från Chavy-Chouet

Det är inte ofta det händer att jag likt Fantomen går omkring som en vanlig man på gatorna......fast i mitt fall handlar det om att besöka Systembolaget och botanisera lite bland hyllorna. I måndags hände det dock när jag skulle hämta barnen och fick en stund över.

Jag fick då för mig att köpa på mig lite öl och efter en snabb ölräd kollade jag in de tillfälliga vinnyheterna och det slank bl.a. ner en 2012 Puligny-Montrachet "Les Enseignères", Domaine Chavy-Chouet i korgen. Den har nu tömts under två dagar och intrycken är följande:

En skönt kryddig doft som för tanken till päron inlagda i kryddig lag. Här finns också gult äpple, lite feta och smöriga toner, och såklart en lätt flintig och även metallisk mineralitet.

I munnen är det en skönt balanserad skapelse med normaltryck i syran, skönt oljig fetma och fint kryddmättad frukt. Avslutet är kantat av en beska som ligger på gränsen och en uttorkande "sten under tungan från barndomen-mineralitet".

På det hela ett riktigt gott vin, som i mitt tycke är värt sina drygt 300 kronor. Hade beskan var lite lägre och syran ett snäpp högre hade jag ropat KÖP.

Alain Gras - Visst sjutton kan gubben

Det kokades te och skulle samtalas, och såklart gled samtalet in på vin efter ett tag, närmare bestämt på hur olika ett vin kan smaka i olika glas.

Sagt blev gjort, och snart fanns några olika glas framme och det konstaterades såklart olikheter och vinnaren blev Riedels Montrachet.....kanske lite för att det skulle bli så ;-)

Nästa dag tog jag min en mer ordentlig titt, doft och provsmakning av vinet vi lekte med, en 2010 Meursault, Alain Gras.

Här bjussas på en relativt frisk, floral och guläpplig doft med tydliga drag av slanggurka insprängda. Lägg till kryddor i form av kryddpeppar och lagerblad och lite svartpeppar och mungiporna börjar vandra. När man sedan lägger till en smörighet, nästan med ett stråk arrak....och en härlig flintstensmineral....ja då är leendet på plats.

Munkänslan är len, slank och balanserad med bra syra och en fetma som bär med sig de fina kryddorna. Till doftintrycken kan adderas rostbröd och lemon curd.

Avslutet är kryddigt, mineralspäckat och citromstänkt och ligger kvar riktigt länge.

Ett riktigt prisvärt vin jag kan dricka betydligt oftare. Tummen upp för gubben Gras.

Ett litet reatips!

Jag prenumererar såklart på en drös nyhetsbrev från olika vinhandlare och idag landade ett mail från http://www.la-bourgogne.de/ i brevlådan.

Gillar man exempelvis Lafarge finns följande poster listade:

2009 Bourgogne Pinot-Noir, 14,00 €
2007 Volnay, 24,00 €
2007 Volnay Vendanges Sélectionnées, 30,00 €

Inga fel på de priserna....och sedan finns en del till av intresse

Klurigt nog visas inte dessa på sajten just nu, så är du intresserad rekommenderas att du mailar dem så du får nyhetsbrevet.

Léchenaut bjuder på ett nja

Ibland slinker det med en extra flaska bara för att.....och är det rea med bra priser så kan man ibland lura sig själv lite grand. Den här gången klickade jag till och högg en flaska 2007 Chorey-Les-Beaune, Domaine Léchenaut. Tidigare erfarenheter från domänen har inte bjudit på några riktiga leenden, men en billig flaska till vardags kan man ju testa.

Nosutforskningen med näsborrarna vibrerande djupt nere i Bourgogne-kupan blottar mjuka eller mosade bär i form av körsbär och hallon som samsas med lite murrig skogsmognad, fudge, ett visst mått kryddor (svagt och otydligt) och ett stänk från målarlådan.

I munnen blandas bra syra, små och lätt greppiga tanniner, med en hyfsat mogen och ganska lätt frukt. Känslan blir i huvudsak lätt och slank, med ett lite beskt och lakrisalt avslut......och ja en liten sötma kommer fram när luften gjort sitt.

Summa summarum en helt OK, men kanske lite trist byflaska. Det finns liksom inget som driver eller gör att det sticker ut, och klunkbarheten är inte heller på topp.....ett nja helt enkelt.

Klunkbart till svampmackan

Det har varit en del rundor ut till svampskogen nu i höst. Hittar man till rätt ställen är det nämligen ett rätt galet svampår och lönen för mödan har såklart blivit till olika former av vardagslyx.

En dag gick jag en kort sväng från huset och hämtade hem en halv korg svart trumpet. Den stektes i rikligt med smör och serverades på smörstinna skivor av stekt surdegsbröd.

Till detta öppnades det enkla av det enkla....i min värld en Bourgogne Passetoutgrains. Just denna flaska var en 2012 Bourgogne Passetoutgrains, Alain Hudelot-Noellat. Jag drack ett syskon i somras under en fjällvandring. Avsaknaden av alla former av vettiga glas gjorde då en vettig bedömning av vinet svårt. Den här gången var det inte direkt svårt med de vidunderligt goda mackorna och egna glas.

Det började med en skön sniff med främst hallon, men även lite andra rödbärskompisar. Det som dock riktigt lyfter doften är en blandning av körsbärskärna, kryddor, örter och en stråk av viol och lakrits.

I munnen tappar det lite och visar upp sin enklare sida och är mest, rakt upp och ner, väldigt slankt och klunkbart med syrliga bär, lite kryddor och ett rätt trevligt, lakrisalt avslut.

Om man struntar i att tänka så mycket så är det väldigt flirtigt och lättdrucket, och man upptäcker rätt snart att det går åt fort. Och det funkar absolut alldeles utmärkt till en fin svampmacka.

Reavin drickfärdigt och klart

Tidigare i somras hade Otto Suensson en liten rea med bra priser på viner från bl.a. Michel Lafarge. Jag passade på att bunkra lite och bygga på ett par vertikaler, men köpte även lite enklare druvjuice för direkt konsumtion.

En trevlig liten producent fick följa med hem i form av ett par flaskor Mercurey. Vinet var och är 2009 Mercurey, Domaine Michel Juillot.

Doften bjussar på mogna gula äpplen på gränsen till bokna, ett knippe riktigt mogna gråpäron, en dusch av toast med lemon curd, fina kryddor och en svag mineralitet. sammantaget en skönt len och balanserad doft. Ett fint sniffarvin med en härlig kryddbukett.

Smaken sedan är mjuk, med nästan mosig gulfrukt av päron och äpplen, kompletterat med tydliga citrusdrag...även viss skalbeska. Sedan är det nötigt och smörigt, fullt med härliga kryddor och lite flintstensmineral.

Mot frukten slänger vi fram en bra, men inte hög syra. Sammantaget en skön känsla av balans, och till det ett härligt uttorkande avslut som ligger kvar läääänge tillsammans med kryddorna.

Bra och billigt reavin för 109 DKK. Levererar ett bra snäpp över den nivån, helt klart.