Ännu mer gottigt från St-Aubin

Efter ännu ett antal viner med kombinationen St-Aubin och 2103 är jag mer än nöjd, i synnerhet som jag i somras körde hem en drös viner med nämnda kombination. Lyxproblemet är svårigheten att hålla fingrarna i styr, men då finns det ju en möjlighet att rikta om dem till köp-knappen efteråt.

Det senaste var en flaska 2013 St-Aubin 1er cru "Clos du Meix", Marc Colin et Fils.

Det finns tydliga släktskap mellan de flaskor jag öppnat från samma producent. Det finns varianter av samma sköna doftplym av kryddor och mineraler. Mineral i stråket flintstensrök till grus.....i alla fall är det vad min näsa fångar.

Sedan finns där en bra syra och en skön fetma, rätt oljig sådan, som bäddar in och skapar balans. Frukten ligger mestadels i den klassiska skalan citrus-äpple och fyller ut kostymen.

Doften har kanske varit lite knuten inledningsvis, men efter ett par dagar och med luft och lite värme så blir den riktigt fin. Lovande utveckling runt hörnet alltså.

Munkänslan är som hos syskonen totalt sett balanserad och härlig. Det enda som egentligen saknas är väl att hålla tassarna borta, för delarna finns, men det behövs tid för att binda samman det till en än bättre helhet.

Tummen upp är det dock redan idag.

Doft och smak som gjorda för hösten och dess middagar

Hösten har gjort sitt intåg med ljuvliga dagar i naturen. Där blandas vandring med fika och svampplockning, men mest av allt är det bara ren njutning av natur och härlig luft.

Som en liten hyllning till hösten gjordes i lördags en klassisk middag med vilt, smörig potatiskaka och svamp, och till det öppnades en flaska 1997 Vosne-Romanée 1er Cru "Les Beaux Monts", Domaine Jean Grivot.

Jag satt länge och sniffade på glas efter glas av detta och efter följande kavalkad av doftnoteringar konstaterade jag bara att det var en grym doft.

Lite höstigt, murrigt och jordigt
Kaffe, kakao, fina kryddor och örter
Lakrits och apelsin
Lätt animaliskt och drag av fuktigt läder
Röda bär, körsbär och nypon
Små stänk av målarlåda

.......över tiden kunde ännu fler markörer hittas. Ett riktigt sniffarvin alltså.

I munnen kändes vinet fortfarande vitalt med bra syra, en fin koncentrerad frukt och en kvarvarande matta av tanniner, även om denna numer var mest sandig eller flagig.

Totalt sett ett vin i en härlig balans med en komplexitet som bjuder på lager efter lager av upplevelser. Uttrycksfullt var en notering jag också gjorde.

Min enda anmärkning är att det lakrisala och apelsinstänkta avslutet inte är mer än medellångt. En i övrigt riktigt härlig upplevelse får således ett lite för kort avslut innan känslan av torra stenar ligger kvar i munnen. Summeringen är ändå kalasbra!